Soldatforska – Hur kartlägger jag en soldats liv (videoblogg)

Har du fundering på hur man släktforskar på indelta soldater så är denna videoblogg något för dig. Följ med när jag forskar på den Indelta soldaten 440 Jonas Spak på Älvsborgs regemente som slogs i Pommern och mot Danmark.

En vinterresa till Od

Denna soliga söndag beslöt jag och min dotter att åka ut till Od i Herrljunga för att se vart soldattorpet där hennes farfars farmor växte upp. Tänk om vi kunde hitta soldattorpen där hennes farfars farmors, far och morföräldrar levde sina liv. Det hade varit kanon kul. Ut i solen med boken torp och backstugor i Od och med en bra GPS gav vi oss ut i vår Countryman på vintervägarna i Od.

Torp i Od (81, Stenbygget, 137 Granelund, 105 Aspelund)

Ods kyrka och sockenhus
Första stoppet på resan i Od blev kyrkan och sockenhuset som ligger riktigt vackert mitt i Od. Od är en riktigt fin by med dels öppna fält och dels en mer tättbebyggd del. Givetvis så finns det många fina hus och stugor ute i skog och mark.

Läs om torp och backstugor i Od

Od kyrka

Od kyrka

Od kyrka

Sockenstugan i Od

Utsikt över Od

Soldattorp Granelund (nr 137)
Andra stoppet på vår resa skulle bli soldattorpet Granelund som på sin tid var under Storegården. Soldattorpet skulle ligga i Galtholmen. När vi kommer fram till Galtholmen så hittar vi trevliga människor som vi frågar om vart vi kan hitta torp 137 i boken torp och backstugor i Od.

Första personen var lite osäker på vart torpet skulle ha legat. Vi försökte följa beskrivningen i boken. ”Beläget ca 100 m från vägen mot Högadammen”. Ja nu var det inte 100 m från dagens hus som ligger i Granelund utan 100 m från det gamla Granelund torp (torp 107 Granelund i torp och backstugor från Od).

När vi beger oss från Högadammen (torp 109) till Granelund så möter vi på dess ägare som är ute och går med sin hund. Hon visar oss mer än gärna vad soldattorp Granelund låg någonstans och vart ladugårdens grund finns. Samtidigt visar hon var det gamla torp Granelund låg med en stor jordkällare intill. Runt om Granelund i Galtholmen låg det förr fullt med torp. Idag är det bara det nya Granelund kvar som byggdes ca 1930 efter det gamla brann.

Soldat 440 Jonas Spak
I soldattorp Granelund bodde soldat 440 Jonas Spak född 1775 och som stred i 1805-1807 i Gustav IV Adolfs krig mot Napoleon i Pommern. Ganska precis efter att han kom hem från Pommern och överlevt flykten genom Tyskland så deltog han tillsammans med de övriga i Gäsene kompani, Älvsborgs regemente i kriget mot Danmark. Jonas Spak stred i Bohuslän mot norrmännen kom den 27 september 1808 att avlida i Göteborg. Troligtvis i sjukdom 33 år gammal. Annika Jonsdotter som endast var 9 år gammal när fadern dig i kriget kom att återkomma till födelsehemmet soldattorp Granelund som soldathustru.

Läs Jonas Spaks levnadsberättelse
Läs om när Jonas Spak och Älvsborgs regents deltog i kriget i Pommern och Danmark: del 1, del 2

Soldat 440 Johannes Ryd (Rud)
Annika Jonsdotter kom att gifta sig med Johannes Ryd som blev soldat. Han kom att få samma nummer 440 som hennes far och de bodde i samma soldattorp och brukade samma mark som hennes far. Johannes hade tur. Han kom att bli soldat i fredstid så Annika och deras barn slapp att mista sin far som hon hade gjort. Efter att Johannes blev gratialist dvs pensionär så flyttade han och Annika till torp Aspelund under Holmåkra rote.

Kvar av soldattorpet Granelund där två generationer slet som soldater finns idag bara lämningar efter ladugården i åkerkanten. Men visst är det helt magiskt att stå vid den åker som sin farfars mormors morfar och mormor levde och inte nog med det så även min farfars mormors far och mor. Man står helt klart på helig mark. Soldattorpet såldes på auktion till Hjalmar Selander 1915 för 600 kronor efter indelningsverkets slut.

Läs Johannes Ryd (Rud) och Annika Jonsdotter levnadsberättelse

Soldattorp Granelund

Mattias vid soldattorp Granelund

Lämningar efter soldattorpets ladugårdsbyggnad

Soldattorpet Granelund är precis till höger om kärran vid skogskanten

Åkern som soldaterna vid soldattorpet Granelund brukade

Torp Aspelund (nr 105)
Vi fick tacka för det trevliga besöket i nya Granelund och fara vidare innan mörkret kom. Nästa stopp skulle bli torp Aspelund. För att komma fram till torp Aspelund som faktiskt ligger ganska nära soldattorpet Granelund men då får man ta sig genom skog och mark i snön. Vi väljer att ta oss med bil runt. Får att ta sig till torp Asplund så får man åka längst ut på en skogsväg som är riktigt lång. Väl framme vid vändplatsen för skogsfordonen stod stolpen som visade att här har torpet stått. Det finns idag inget kvar att torp Aspelund. Byggnaderna var belägna där vändplatsen är idag.

Gratialist Johannes Ryd (Rud) och Annika Jonsdotter
Efter att Johannes slutat som soldat flyttar de till torp Aspelund 1853. 1860-11-28 avlider Annika av ”ålderdom” 61 år gammal i torp Aspelund och 1869-03-20 avlider Johannes i torpet av ”lunginflammation” 69 år gammal.

Soldat 423 JOHAN Emamuel Gill och Charlotta Johansdotter Rud
Tre år efter att Johannes avled i torp Asplund gifter sig hans dotter Charlotta Johansdotter Rud med soldat 423 JOHAN Emanuel Gill 1872-10-26. Johan hade redan 1867 antagits som soldat vid Gäsene kompani, Älvsborgs regemente. Troligtvis hade inte Johan fått tillgång till något torå då han var ogift. Men 1872 kliver då båda in i torp Aspelund som nu har blivit soldattorp. Charlotta bor nu i i sitt föräldrahem men inte nu som soldatdotter utan som soldathustru precis som hennes mor Annika Jonsdotter.

Familjen Gill
Johan Gill kom att bli den sista indelta soldaten i den sista som bodde i torp Aspelund. Charlotta Johansdotter Rud avlider i soldattorpet 1889-10-17 i ”kräfta” dvs cancer 47,8 år gammal. Johan flyttar sedan till Borås för att bli stenarbetare. Han gifter om sig och avlider 1921-11-17 i Borås 73 år gammal. Johan hade fyra döttrar. Hans äldsta dotter (som han fick innan äktenskapet med Charlotta) Jenny Akolina Gill emigrerar 1901 i Dawson, Minnesota 33 år gammal. Dottern Adelina Eleonora migrerade 1898 till Dawson, Minnesota. Yngsta dottern Severina Elisabet avlider endast 7 månader gammal 1884-05-23 i ”bröstvärk”. Kvar hemma i livet och hemma i Sverige blir min farfars mor Agda EMILIA GILL född 1873-06-26 i torp Aspelund och dör 1939-04-18 i Viskafors och är begravd i Kinnarumma.

Läs JOHAN Emanuel Gill och Charlotta Johansdotter Rud levnadsberättelse
Läs om historien om Johan Gill, tre kvinnor och om döttrarna som emigrerade

Torp Aspelund

Torp Aspelund: Hitom torpskylten låg soldattorpets byggnader

Mattias vid soldattorpet – Torp Aspelund där hans farfars mor växte upp

Soldattorp Stenbygget (nr 81)
Även Johannes Ryd (Rud) var född i ett soldattorp precis som sin fru. Johannes var son till soldat 421 Anders Liljegren och Catharina Jonsdotter och föddes i Stenbygget (nr 81). Soldatboställe nr 421 kallades Stenbygget och var under Holmåkra Backgården 6:3. Det som fanns kvar av byggnaderna förstördes vid ombyggnaden av landsväg 182, 1970. Det sin finns kvar i dag är stenlämningar.

Soldat 421 Anders Liljegren
Anders föddes 1744  i Östra Bränning och antas som soldat 421 för Holmåkra Backgården och bor i Stenbygget. Anders strider för Gäsene kompani, Älvsborgs regemente 1788-1790 i Gustav den III:s Ryska krig 44 år gammal. Anders tar avsked 1805-05-13, 60,9 år gammal.

Familjen Liljegren
Anders bor i soldattorpet Stenbygget med sin första hustru Britta Persdotter. Britta är 16 år äldre än Anders. Britta är född 1728 och avlider 1797-11-19 av ”ålderdom” 69 år gammal. Anders gifter om sig  53,6 år gammal med Catharina Jonsdotter 1798-02-03 som då är 37 år gammal och som är 16 år yngre än honom själv.

Som gratialist bor Anders och Catharina Jordlotter i Österod, Torstensgården och bor där på ägorna. Anders avlider 1814-10-16 av ”ålderdom” 70 år gammal. Det är ännu oklart vad som händer Catharina Jonsdotter.

Läs Anders Liljegrens levnadsberättelse

Soldattorpet Stenbygget

Vid stenhögen låg soldattorpet Stenbygget

Lämningar efter soldattorpet Stenbygget

Soldater i Härna och Grovare
Ja nu finns det än mer släktingar till de som är beskriva ovan som är soldater. Inte minst på Johan Gills mor sida där de har varit soldater i generationer både på hans mors fars och mors sida På Johans Gills mors fars sida så är de soldater i Härna och på Johan Gills mors sida är de soldater i Grovare. För att komma vidare att hitta deras soldattorp återstår en del arbete.

Läs: Under 250 år tjänade min farfars släkt Älvsborgs regemente

Stora Mollungen
Ja nu var resan till Od nästan slut. Jag och dottern avslutade resan i vintriga Od med att ta ett par kort på Stora Mollungen som min morfar var föreståndare för på 1950 talet. De flyttade från Od och Stora Mollungen 1958.

Stora Mollungen

Stora Mollungen

Stora Mollungen

Stora Mollungen

Slutet gott allting gott på denna resa. Till våren lär vi återkomma till Od för att hitta nya platser och inte minst se bokskogarna i sin prakt.

Älvsborgs regemente och soldat 440 Johan Spak från Od stred på kontinenten och hemma i Sverige (del 2)

Ryssland ryckte in i Finland utan förvarning i februari 1808. I mars månad samma år förklarade Danmark Sverige krig. Sverige fruktade kriget mot Danmark mer än mot Ryssland i början av 1808. Det visade sig dock att kriget mot Ryssland blev ödesdigert och Finland gick förlorat.

Anledningen till att Sverige var med rädd för kriget mot Danmark var att Danmark hade Frankrike som allierad. Napoleon hade låtit 25 000 soldater bistå Danmark att invadera Sverige och inta Skåne samtidigt som Norska soldater skulle invadera Sveriges västra gräns.

Inledningen av kriget
Den västra armen leddes av prins Christian August. Sverige mobiliserade sin styrkor och organiserade sig i den södra armen för att skydda Skåne mot landstigning. Den södra armén leddes av fältmarskalk Toll i Skåne. Den västra armen med 14 500 soldater leddes av general Armfelt.  Den västra armén var organiserad i 7 brigader. Fyra av brigaderna leddes av general Armfelt själv och de övriga tre av generaladjutanten Ernst v. Vegesack.

Den västra armén gjorde anfall mot Norge. Den ena sträckan var från Morast till Silbodal en sträcka på 13 mil och den andra sträckan var från Nössemark till Strömstad. Det var en sträcka på 10 mil. På detta sätt tog man Globens övergångar vi sjön Öjaren för att sedan inta Fredrikshalls fästning. Svenskarna trodde att de Norska trupperna skulle lämna fästningen för att dra sig till Christiania (Köpenhamn) för att skydda staden när svensken rykte fram.

Svenskt infanteri ca 1810

Regementet i Göteborg
Den 9 mars 1808 fick Älvsborgs regemente order att marschera mot Göteborg i snabb takt. Vid mönstringen 1808 hade regementet 1002 soldater av 1200 disponibla. Av dessa var 200 nya rekryter.  Den 15 och 17 mars kom regementet till Göteborg och förlades i Masthugget. Kort efter att regementet kommit till Göteborg delades regementet upp:

1. Den 19 mars marscherade Kierrulf v. Golfen till norra Bohuslän med regementets jägarkår. Jägarkåren bestod av 4 officerare, 8 underofficerare, och 200 soldater.

2. Den 25 mars blev en styrka på 208 soldater kommenderad till Carlstens fästning under befäl av överstelöjtnant O. v. Celse.

3. En styrka på 99 soldater blev kommenderad till Varberg under befäl av kapten J. Montan.

4. Kvar i Göteborg blev fyra kompanier under ledning av major M. v, Bergholtz och hans kompanibefäl. De fyra kompanierna bestod av 510 soldater.

Regementet i Bohuslän
Regementets soldater i Göteborg ingick i den västra arméns tredje brigad under överste Belfrage. Den 11 april genomförde de en snabb marsch  över Kongelf (Kungälv) – Rabbalshed – Hede till Vik. De kom fram den 14 april.  221 soldater fick uppdrag att ta sig till Krogstarnd och en styrka på 100 soldater tog sig till Svinesund. De ca 200 soldaterna som var kvar fick order om att ta sig till Strömstad. Natten till den 23 april kom en norsk landsättning att tillfångata 19 soldater av regementets soldater som fanns i Svinesund.

Den uppstod en del strider vid gränsen mot Norge 14-18 april och regementet hade posteringar i Gäddelund, Prestbacka och Bärby. Regementets jägare hade fått en del förluster och fick dra sig tillbaka till Prestbacka. 1 underofficer, 9 soldater sårades och 4 stupade.

Den 10 juni blev regemetet anfallet i Prestbacka av 1000 Norska soldater. Under den korta striden blev ca 100 soldater tillfångatagna.

I augusti avslutades kommenderingarna i Carlsten och Varberg och regementet återfick sin vanliga styrka.

Sjukdomar vid regementet
Den 20 november 1808 sammangick vargeringssoldaterna (förstärkningar) ihop med de ständiga soldaterna och regementet bestod då av 858 man.

Sjukdomar 1808 vid regementet:

9 juni 126 sjuka
10 juli 174 sjuka
20 juli 207 sjuka
30 juli 238 sjuka
20 augusti 269 sjuka
5 september 408 sjuka
10 november 415 sjuka
20 november 405 sjuka
30 november 429 sjuka
10 december 428 sjuka
21 december 419 sjuka

Dödligheten var mycket stor i slutet på 1808.  Vid årets slut var 555 soldater sjuka. Av dessa var 321 kvar på de olika lasaretterna i Bohuslän. Ca 120 soldater hade under året avlidit. Under kriget 1808-1809 avled ca 175 soldater vid regementet av sjukdomar. Endast fyra soldater dog i strid.

Hemmarsch
Den 27 december marscherade regementet över Göteborg och Uddevalla till Bygärde för att hemförlovas. Regementet fick vara i beredskap under vintern och fick åter till våren marschera mot Göteborg.

Soldat Jonas Spak avlider i Göteborg 1808 i kriget mot Danmark

Vad hände soldat 440 Jonas Spak
Vår soldat Jonas Spak från Od omkom i kriget. I rullan kan man läsa att han avled i oktober 1808 i Göteborg. När man läser hans bouppteckning så står det att han avled den 27 september 1808.

Jonas Spak avlider sannolikt av sjukdom. Jonas Spak avlider 33 år gammal . Som det står i bouppteckningen:

”Åhr 1809 den 31 januari blef uppå begäran bouppteckning förättad efter aflidna soldaten Jonas Spak, wid Galtholmen Storegård som genom döden afled den 27 September 1808. Och efter sig lämnade sin i lifstiden kjära Hustru Britta Olofsdotter samt 3ne omyndiga dåttrar, dotteren Stina Jonasdotter 11: åhr, Annica 9 åhr Anna  Maria 5 hår”…

Läs Jonas Spak levandsberättelse

Om soldattorpet
Nr 137 Granelund

”Soldatboställe n4. 440 vid Kongl. Elfsborgs regemenre, Gäsene kompani. Beläget ca 100 , från vägen mot Högadammen. Soldatstugan flyttades eller revs ned någon gång mellan 1900 och 1915 då det var auktion på soldattorpet och den låg på en plats som nu är uppodlad åker. I åkerkanten finns lämningar efter grund till ladugård.”

Deras dotter Annika Jonsdotter Rud gifter sig med soldat 440 Johannes Ryd (Rud) och de bor i samma soldattorp. De bor i soldattorpet mellan 1819-1853. Två soldater hinner bo i torpet mellan Jonas Spak och Johannes Ryd (Rud). De sista boende i torpet Granelund flyttade ut i november 1900.

Källor:
Boken Kongl. Elfsborgs Regemente 1680-1815 av Löjtnant Otto Mannerfelt 1887
Boken Torp och backstugor i Od, sid 96
Egen forskning

Älvsborgs regemente och soldat 440 Johan Spak från Od stred på kontinenten och hemma i Sverige (del 1)

I början på 1800 talet var det en olika politiska händelser som gjorde att Sverige hamnade i en rad krig mellan 1805-1814. Mitt i dessa politiska händelser stred vanliga svenska soldater. Däribland Västgötska soldater från Älvsborgs regemente och soldat 440 Johan Spak från Od.

Under åren 1805-1810 pågick i princip tre krig samtidigt. Mitt i bland dessa krig som mer eller mindre pågick samtidigt stred Älvsborgs regemente (regementet deltog inte i Finska kriget).

Gustav IV Adolfs krig mot Napoleon 1805-1810 – Svenskt nederlag
Freden slöts 1810 men striderna slutade 1807.  Vi var i krig mot Frankrike och Sverige hade England, Preussen (periodvis), Ryssland (periodvis) och Österrike (periodvis) som allierade. Det blev stillestånd i Schlatkow den 18 april 1807 med Frankrike. Den 7 september 1807 blev det en uppgörelse i Rugen och svensk kapitulation till Frankrike. Freden slöts i Paris den 6 januari 1810 med hårda villkor för Sverige.

Finska kriget 1808-1809 – Svenskt nederlag
Sverige var i krig mot Ryssland och vi hade England som allierad. Sverige stred för att förhindra att Ryssland skulle inta Finland. Freden slöts i Fredrikshamn den 17 september 1809. Sverige förlorar Finland.

Kriget mot Danmark 1808-1809 – Svensk seger
Sverige anfalls av Danmark som har Napoleon som allierad. Sverige har England som allierad även denna gång. Freden slöts slöts i Jönköping den 10 december 1809. Trots stora Danska planer att erövra svenska territorium och tillsammans med Napoleon även inta Skåne. Danmark var i både politiska och militärt svåra lägen om inte rent desperata och Danmark lyckas inte med sina planer.

Den uti Pommern Commenderade Bataillion Gäseneds Compagnie Kongl Elfsborgs Regemente (Bild från http://www.arkivdigital)

Älvsborgs regemente i kriget mot Napoleon
1804 beslöt Gustav den IV Adolf att transportera 3000 soldater till Pommern pga oroligheterna på kontinenten. Bland dessa 3000 soldater fanns en bataljon från Älvsborgs regemente. Den 14 oktober samlades den blivande Pommern bataljonen i Svenljunga under överstelöjtnants Bökmans befäl. I bataljonen ingick; regementskvartersmästare, adjutanter, präst, fältskär och mönstringsskrivare. Bataljonen hade 12 officerare, 20 under officerare, 8 trumslagare och 500 soldater varav 48 var jägare och 24 korpraler.

Bataljonens ingående kompanier var:
1. Lif kompaniet som bestod av delar ur Lif och Södra Kinds kompanier
2. Överstelöjtnantens kompani som bestod av delar ur Överstelöjtnatnets och Redvägs kompanier
3. Första majorens komani (Premiemajorens kompani) som bestod av delar ur första majoren kompani och Åhs kompanier
4. Andra majorens kompani (Sekondmajorens kompani) bestod av delar ur andra majorens kompani samt Gäsene kompani
Jägarna var organiserade som en egen enhet och leddes av den duktige och minst sakt modige fänrik P.A. de Fresé

Älvsborgs bataljonens förluster i Pommern 1807 var:
Officerare
2 döda i strid
1 dog av sjukdom
2 krigsfångar

Underofficerare
1 dog av sjukdom
2 krigsfångar

Soldater
60 döda i strid
34 döda genom sjukdom
Ca 80 soldater blev krigsfångar

Läs om dramatiken i Pommern
Du kan läsa om Älvsborgs regementes dramatiska deltagande i kriget i Pommern mot Napoleon 1805-1810 och jägarsoldat 1134 Petter Kind. Jägarsoldat Petter Kind var troligtvis också född i Od precis om soldat 440 Johan Spak.

Läs om Älvsborgs regemente i kriget mot Napoleon och om Petter Kind: del 1, del 2, del 3, del 4.

Situationen för Gäsene kompani 1807-06-08 i Stralsund (Bild från http://www.arkivdigital.se)

Jonas Spak hemma i Od
Soldat 440 Johan Spak från Gäsene kompani hem till Od oskadd. Den 14 oktober 1807 kom Älvsborgs bataljonen till Svenljunga och soldaterna fick återse sina fruar och barn hemma vid soldattorpen.

När Jonas kom hem till soldattorpet som kallades Granelund väntade hustrun Britta Olofsdotter på honom med hans tre döttrar. Dottern Christina var vid hemkomsten 10 år, Annika 8 år och Anna Maria 5 år gammal. De var 7 år, 5 år och 2 år gamla när Jonas lämnade Sverige för att delta i kriget. Jonas föddes 1775 och var 30 år gammal när kriget började.

Tyvärr dröjde det inte länge innan Ryssland invaderade Finland och Danmark anföll Sverige med hjälp av Napoleon. Finland, Bohuslän och Göteborg skulle snart vara hotat av främmande makt.

Läs Jonas Spak levnadsberättelse

 

Källor:
Boken Kongl. Elfsborgs Regemente 1680-1815 av Löjtnant Otto Mannerfelt 1887.
Boken Svenska Krig 1521-1814.
Egen forskning.