Släktboken: Kinnarummasläkten under fem århundraden

Efter år av släktforskande så är nu första släktboken klar. Det känns märkligt att efter så många timmars skrivande nu vara klar med boken. 

Släkboken: Kinnarummasläkten under fem århundraden handlar om min farmors föräldrar Johan Algot Johansson född 1881-07-09 i Sjöbo Södergården, Kinnarumma och Jenny Hildegard Persdotter 1886-03-24 i Grannäs, Redslared. Boken är just nu publicerad som en e-bok med släktträd och en sammanställning av alla ättlingar.

Att få följa en släkt från idag till mitten av 1600-talet är en spännande resa genom enskilda människor och familjers liv. Inte minst att få lära känna socknens historia och se att sin släkts liv gå han i hand med Sveriges historia. Det blir så tydligt att släktens historia inte går att skilja från Sveriges historia.

Släktboken: Kinnarummasläkten under fem århundraden av Mattias Åbom

I boken kan man läsa om grenadjären Lars Gunnarsson vid Jönköpings regemente som var med vid Fredrikstens fästning när vår kung Carl den XII stupade den 30 november 1718. Man kan läsa om när jägarsoldaten Petter Kind vid Älvsborgs regemente och hans kamrater som var med och slogs mot Napoleon och omnämns för kungen för sin tapperhet. Inte minst kan man följa de många strävsamma liv som kämpade för att få ihop livet vid det lilla torpet eller backstugan. Du kan läsa om den fasansfulla berättelsen när rödsoten drog fram och tog 40 människor liv under tre månader. Om hur två föräldrar förlorar alla sina tre barn under 10 dagar.

Berättelsen om hur tre barn på 13, 11 och 7 år blir föräldralösa och blir lämnade åt sitt öde själva i backstugan. Berättelse på berättelse hur pensionerade soldater tvingas att stjäla för att överleva. Berättelsen om pigan som var enastående med tre barn och fick livet att gå ihop. Hur människor fick sälja sina gårdar då svälten och nöden var så stor i Älvsborg som den faktiskt var. De fick starta om sina liv i mindre torp och försöka bruka sin mark och med sina händer tillverka snickerier för att sälja för dem som kunde köpa något. Man kan läsa om föräldrar som gjorde allt för att sin barn skulle få emigrera till Amerika för att få det bättre. Men alla barn fick inte emigrera, de sjuka och handikappade fick stanna kvar.

Till slut inser man att man inte kan inte skilja sin egen släkts historia från socknens och Sveriges historia. Om hur samhällsstrukturer och klassamhället påverkade den enskilda människan. Socknens hjälp till de fattiga var många gånger helt frånvarande pga. de mer välbeställdas bristande hjälp. Soldat- torpar- och backstugefamiljer var för det mesta lämnade åt sitt öde när de inte längre orkade att försörja sig och när svåra tider kom.

Det är utan tvekan så att Johan och Jennys anor har fått kämpa. De levde strävsamma liv som så många gjorde i Sverige under dessa tider och med denna bok vill jag att minnet av alla dessa människor som gjorde sitt allra bästa med det lilla dom hade skall få leva kvar.

Denna bok tillägnar jag min äskade farmor Berta.

Vad hände Andreas barn efter att han fick sitt livstidsstraff?

Det vekar gå bra för den livstidsdömde Andreas barn. De lyckas skapa vad som syntes stabila vanliga liv. Här kommer deras berättelse.

Änkan Maria Löf (dömd 1854 till tukthus för delaktighet i poströveri). Marias dotter Johanna Charlotta Hansdotter Löf som blir änka till Josef Johansson 1875 efter att Andreas skjutit ihjäl sin svåger. Dottern Christina Hansdotter med den livstidsdömde maken Andreas Johansson och deras barn. (Bild från http://www.arkivdigital.se)

De två äldsta syskonen flyttar till Borås 1876
November 1876 året efter att fadern döms till livstidsfängelse så flyttar äldsta dottern Augusta Charlotta (24,9 år gammal) tillsammans med Mathilda Josefina (21,6 år gammal) till Borås och blir väverskor. Augusta Charlotta finner kärleken under sin tid som väverska i Druvefors och i september 1879 tar de lyckliga ut lysning.

Soldathustrun Augusta Charlotta Andreasdotter (Björnberg)
Augusta Charlotta (28 år gammal) lämnar textilfabrikerna i Borås för att ta sig ut i den friska luften i Långared (Alingsås) där hon den 26 december 1879 gifter sig med soldaten Anton August Björnberg (22,7 år gammal). På soldatroten 302 för Västgöta Dahls regemente för Väne kompani så får de fyra barn tillsammans.

Föräldrarna:
Augusta Charlotta  f 1851-12-18 Kinnarumma, d 1940-03-28 Gamlestaden Göteborg 88,3 år gammal. Anton August f 1857-04-05 Lena, d 1933-08-30 Långared 76,4 år gammal

Barnen:
Karolina Josefina Björnberg f 1880-07-07 Långared och emigrerar till Amerika 1895-06-07 endast 14,9 år gammal.

Augusta Cecilia Björnberg gift Johansson f 1885-05-10 Långared avlider endast 30,9 år gammal i Sjötorp Långared.

Swen Reinhold Björnberg f 1887-08-06 Långared avlider endast 9,2 år gammal 1896-10-22.

Anna Charlotta Björnberg gift Frändberg f 1892-03-16 Långared. Död 1972-04-24 80 år gammal i Härlanda Göteborg.

Textilarbeterskan Mathilda Josefina Andreasdotter
Mathilda Josefina blev kvar i Borås efter systerns flytt till Långared. Hon fortsatte att arbete inom textilindustrin och var ogift. Mathilda Josefina dog 1929-01-01 74,1 år gammal.

Emigranten Carolina Wilhelmina Andreasdotter (Carlsson)
Dottern som vittnade mot pappa i rättegången lämnar föräldrahemmet 1878 i november och bor både i Västerås och i Munktorp där hon arbetar som piga. I Munktorp träffar hon sin make Viktor Carlsson (1858-11-04 Edsberg) som arbetade som banvakt. 1882-04-09 när Carolina Wilhelmina är 24,9 år gammal väljer de båda att emigrera till Amerika.

Drängen Carl Fredrik Andreasson
Andreas och Christinas minsta barn och enda son flyttar till Borås 1880 18 år gammal arbetar som dräng där. 1926 försvinner har bland kyrkpappren på sidorna över ”obefintliga”. Han är då 64 år gammal och ogift. Kanske dyker han upp någonstans igen.

 

 

Andreas gifts in familjen Löf som kom att bli rikskändisar för poströveri

Johannes Löf döms till döden för poströveri och försöker dra med sig svågern Andreas i sitt fall. Under en tid satt nästan hela familjen Löf i Vänersborgs fängelse. Även ett barn föds i fängelset.

Andreas och Johannes var tonårskamrater
Andreas kom tidigt att börja umgås med den fem år yngre Johannes. Ganska fort så kommer båda i onåd med rättvisan, De brukade hänga i Kinnarummas eget ”tjuvnäste” Lilla Hyltenäs och hittar på både det ena och det andra men verkar komma undan lagens långa arm. Ganska snart blir Andreas och Johannes pojkstreck något helt annat.

Andreas döms till 40 par spö och uppenbar kyrkoplikt
1847 så döms Andreas för stöld tillsammans med deras kamrat Petronella för att de stal säd från en bonde i Kinnarumma och rökta skinkor och korvar från majoren von Utfalls visthusbod i Seglora. Johannes verkar inte ha varit inblandad denna gång men Petronella döms ditt 28 dagars fängelse på vatten och bröd. Andreas nekar först men erkänner till slut. Andreas hade sedan tidigare en dom på sig för stöld så han får lagens strängaste spöstraff, 40 par spö och uppenbar kyrkoplikt.

Andreas Johansson döms för 2a resan stöld och 1a resan inbrott d 10 juli 1847 till 40 par spö och uppenbar kyrkplikt. (Bild från http://www.arkivdigital.se)

Johannes Löf och kumpanen Johannes Nätt blir poströvare
Johannes Löf valde en kriminell karriär och tillsammans med sin kumpan Johannes Nätt rånade de postskjutsen i Gammelstorp 17 december 1851. Några dagar senare grips dom och hamnar bl.a i Vänersborgs fängelse i väntan på rättegång.

Andreas oskyldigt anklagad av svågern Johannes
Andreas blir oskyldigt anklagad för medhjälp till flykt 1853 av sin svåger Johannes Löf och hans kumpan Johannes Nätt när de döms till döden genom halshuggning 1853-02-01 för poströveri.

Både Andreas och hans hustru Christina kallas till tingsrätten i Väby. Andreas hade inte velat vara inblandad i deras brottslighet och som hämnd ville svågern med sin kumpan hämnas på Andreas. Svågern och hans kumpan påstår att Andreas hjälpt dom att fly samma dag som de dömdes till döden för poströveriet. Andreas var känd för att vara en god snickare så de påstod att Andreas hade borrat hål i väggen till häktet.  De anklagar även Andreas för stölder. Rätten tror inte svågern och hans kumpan Johannes Nätt så Andreas går fri och även Christina går fri från inblandning.

Borås Tidning om poströveriet

Kort beskrivning av familjen Löfs kriminella liv

Familjen samlas på Vänersborgs fängelse
Efter postrånet så blir Vänersborgs fängelse  samlingsplatsen för familjen Löf och övriga inblandade. Men även 15 år efter postrånet så möts tre generationer Löf i fängelset.

Fånge 602 mormor Maria och fånge 603 Johanna och barnbarnet Josefina Carolina som föds i fängelset. Maria och Johanna kom till fängelset 1868 då de båda var misstänkta för stöld. (Bild från http://www.arkivdigital.se)

Fadern: Hans Pettersson Löf, född 1799 i Kinnarumma
Hans gömmer en efterlyst man som är dömd för dråp och rån hemma hos sig. Hans blir även anklagad för dråp där även hustrun Maria och barnen Christina och Johannes misstänks vara iblandade. Då Hans vintern 1848 trillar på en isfläck när han är berusad råkar han vådaskjuta sig själv till döds läggs så åtalet lades ner. Däremot så döms hustrun Maria till böter för att de gömde flyktingen. Christina och Johannes kommer undan straff då de var under påverkan av sina föräldrar.

Modern: Maria Jönsdotter född, 1805 i Seglora
Se ovan. Dömd till tukthus för delaktighet i postrånet.

Fånge 274 Johannes Nätt dömd för poströveri. Fånge 275 änkan Maria Jönsdotter (Johannes Löfs mor). Båda ankommer till Vänerborgs fängelse 1852-05-12 (Bild från http://www.arkivdigital.se)

Christina, f 1826 i Seglora och maken Andreas Johansson
Andreas döms till böter och 11 dygn på vatten och bröd för första resan inbrott. 1847-07-10 döms Andreas för 2a resan stöld till 40 par spö och uppenbar kyrkplikt. 1862-04-28 döms Andreas till fem års straffarbete för 3e resan stöld som han kom att avtjäna i Stockholm på Centralfängelset Långholmen. Andreas döms för 4e resan dråp och skadegörelse 1875-10-26 till ”straffarbete för lifstiden”

Livstidsfånge Andreas Johansson No 144 Varbergs straffängelse 1877-07-14 till 1880-12-07 (kyrkbok). (Bild från http://www.arkivdigital.se)

Johannes, f 1828 i Kinnarumma och hans hustru Maria Svensdotter
Johannes blev avrättad 1854-09-13 kl 11 i Väby för poströveri genom halshuggning. Johannes hustru Maria Svensdotter var gravid och dömdes till 16 dagars fängelse på vatten och bröd för delaktighet i postrånet. Innan hon straffas så föder hon barnet i Vänersborgs länsfängelse 1853-03-02.

Anna Sophia, f 1834 i Kinnarumma och fästmanen Johannes Nätt
Hon hade sällskap med brodern Johannes Löfs kumpan Johannes Nätt som även han dömdes till döden genom halshuggning men han kom att dö innan av sjukdom i Vänersborgs fängelse.  Hon blir dömd till två års arbete på Spinnhuset i Göteborg då hon var ”försvarslös”. Hon avlider 1855 av sjukdom i Spinnhuset. Hon var även misstänkt för att ha tagit del av rånbytet med friades.

Fånge 278 pigan Anna Sofia Löf kom till Vänersborgs fängelse 1852-12-30 anklagad för delaktighet i poströveri (Bild från http://www.arkivdigital.se)

Johanna Charlotta, f 1841 i Kinnarumma och maken Josef Johansson
Redan när Johanna var 14 år gammal står det noterat på henne ”1855 4e resan stöld”. 1868-12-28 när Johanna är 27 år gammal så döms hon vid Kinds Häradsrätt för 1a resan stöld. Johanna föder även ett av barnen i fängelse. Johanna flyttar till Spannarp och bildar familj 1871-06-06 med den fd tjuven Josef Johansson som 1875 blir ihjälskjuten av Andreas. Johanna emigrerar 1900 till Amerika.

Johanna Hansdotter Löf föder sin dotter i Vänersborgs fängelse 1868. (Bild från http://www.arkiv.digital.se)

Två barn klarar sig undan det kriminella livet
Endast familjen Löfs två yngsta barn väljer att gå den smala vägen. Kanske blir det för tungt att bo kvar för pojkarna för de väljer att ta sig från sin hembygd.

Johan Peter, f 1843
Fabriksarbetare i Rydal. Emigrerade till Norge 1871.

Carl Emil, f 1846
Fabriksarbetare i Rydal. Begärde arbetsintyg 1868 flyttade bort från orten.

 

Boken ”Brutala dåd i fridsam bygd”
Det finns oerhört mycket att berätta om familjen Löf som Andreas gifts in i. Det finns t.o.m. en bok skriven om familjen Löf och familjen Nätt där även Andreas finns med i. Västgöta Genealogiska Föreningen gav ut Ingemar Svensson bok ”Brutala dåd i fridsam bygd” 2008 och finna att låna på Borås bibliotek och Humanistiska biblioteket i Göteborg.
Läs mer om postrånet i Gammelstorp 
Källor: Egen forskning och boken ”Brutala dåd i fridsambygd” Av Ingemar Svensson

Vad hände familjen efter att Josef sköts till döds?

Lördag eftermiddag den 31 juli 1875 sköts den 55 år gamla Josef Johansson från Spannarp av sin svåger Andreas Johansson. Den 2 augusti kl 08:30 drar Josef sitt sista andetag på Borås lasarett och en familj blir utan sin far.

För att få en så bra bild som möjligt av Josef och Johanna har jag här försökt att sammanställa några händelser i deras liv och vad som händer Johanna och familjen efter Josefs död.

Josef och Johanna fick en stökig start tillsammans
Johanna hade levt ett brokigt och delvis ett kriminellt liv innan hon träffar Josef och Josef hade också varit i kläm med rättvisan som tjuv. Precis innan de flyttar ihop i Spannarp 1871-06-06 så har Josef kommit hem från Carlsborg där han sannolikt haft straffarbete.

Redan när Johanna var 14 år gammal står det noterat på henne ”1855 4e resan stöld”. Hon hade även fått avsked från sitt arbete i Kinnarumma. 1868-12-28 när Johanna är 27 år gammal så döms hon vid Kinds Häradsrätt för 1a resan stöld. Johanna föder även ett av barnen i fängelse.

Johanna Hansdotter Löf föder sin dotter i Vänersborgs fängelse 1868. (Bild från http://www.arkivdigital.se)

Oäkta barn och barn som föds i fängelse
Innan Josef och Johanna gifter sig 1872 så föder Johanna:
Johan Richard 1866 när hon bor hemma hos föräldrarna i Rönneäng, Kinnarumma. Sonen står som oäkta och fader okänd.
Johanna föder Carolina Josefina 1868 och även detta barn är oäkta och fadern okänd.

Man kan väl tänka att det är Josef som är fadern till båda barnen men det står ingenstans att han tar på sig faderskapet. Att de kom att få efternamn som börjar med Josef är ingen ledtråd i detta då även Johannas två barn som hon fick efter Josefs död heter Josefsdotter och Josefsson. Det var relativt ovanligt att det föddes barn utanför äktenskapet i Kinnarumma vid denna tid.

Familjen Josef Johansson i Spannarp 1875-1884 (Bild från http://www.arkivdigital.se)

Änkan Johanna Hansdotter Löf och barnen
Josef lämnar kvar sin 34 åriga hustru Johanna och fem barn (oklart om de två äldsta var Josefs barn).

Johan Rickard f 1866 (8 år)
Carolina Josefina f 1868 (6 år)
Carl Alfred f 1871 (4 år)
Anna Elisabeth f 1873 (2 år)
Hilda Maria f 1874 (7 månader)

Ingenting blir sig likt hos familjen Josefsson i Spannarp. Johanna försöker att klara sig så gott det går.  Efter att Josef dör så bor Johanna kvar med barnen i Spannarp och hon får ytterligare två barn som båda har okända fäder. De båda döttrarna som Johanna fick var:

Charlotta Potensia Josefsdotter f 1878
ALMA Wilhelmina f 1883.

Johanna och två barn emigrerar till Amerika
Josefs yngsta dotter Hilda Maria som endast var 7 månader gammal när pappan dör emigrerar till Amerika 1894 19 år gammal.  Ett par månader innan Johanna skall fylla 60 år och när hennes yngsta dotter Alma är 17 år gammal så väljer de tillsammans att emigrera till Amerika. 1900-11-09 bär det iväg till New York och starten på ett nytt liv har börjat för dom båda.

 

Värt att nämna är att sonen Carl Alfred som föddes 1871 kom att bli 94 år gammal och hans slöt sina ögon först 1965. Jag får säkert anledning att återkomma till Johanna och hennes barn och barnbarn,

 

Andreas döms till livstids straffarbete för dråp 1875

Andreas Johansson f 1823 i Karlshetser Kinnarumma döms till livstids straffarbete för dråp och skadegörelse. Andreas döms av Göta Hovrätt 1875-10-26. Andreas kom att avtjäna sitt straff på fem olika fängelser fram till benådningen av Hans Majestät Konungen 1897-01-29.

Livstidsstraffet
Andreas kom att tillbringa sitt livstidsstraff på Vänersborg kriminalvårdsanstalt, Landskronas fängelse 2 ggr, Varbergs straffängelse, Karlskrona centralfängelse och Malmö centralfängelse fram till benådningen. Förutom straffarbete kom Andreas att sitta ett år i cell eller som det står i fångrullan ”Tolf månader straffarbete i enrum, fullbordat den 29 oktober kl 3 e.m”. Andreas kom att sitta i fängelse 22 år under sitt livstidsstraff. Hade han dömts något decennium tidigare hade Andreas antagligen blivit dömd till döden. Andreas påbörjade sitt straff vid 52 års ålder och avslutade det vid 73 års ålder.

Med sig till Vänersborgs kriminalvårdsanstalt hade Andreas:
1 Rock 5 kr, 1p Byxor 2 kr, 1 Väst 1 kr, 1 Skjorta, 50 öre, 1p Kalsonger 50 öre, 1 Tröja 25 öre,  1p Strumpor 25 öre, 1p Skor 1,25 kr, 1 Hatt  1 kr, 1 Rock 1,12 kr och 95 kr och 92 öre i kontanter.

Hemkomsten
Andreas hustru Christina Hansdotter väntade på Andreas i Rönneäng Kinnarumma. Christina och Andreas fick sex år tillsammans innan Christina dog 1903 76,8 år gammal. Andreas dog 1910-06-14 i Rönneäng där han bott hela sitt vuxna liv 86,8 år gammal.

Vänersborg kriminalvårdsanstalt 1875-10-29 till 1876-11-07
Andreas påbörjade sitt livstidsstraff på Vänersborgs kriminalvårdsanstalt. Andreas beskrivs i anstaltens kyrkbok som fånge” No 421 Snickaren Andreas Johansson”. Andreas fick även: ”Tolf månader straffarbete i enrum, fullbordat den 29 oktober kl 3 e.m” Andreas avreste från Vänersborg: ”Den 1 November kl 5 fm avfärd till Landskrona” 

Vad står det om Andreas i kyrkboken och straffrullan?
Det står om att Andreas är född 1823 i Kinnarummma och vika hans föräldrar är. Det står även att han kom till Långholmen 1862 och att det var hans 3e resa. Anderas beskrivs sedan 23 år, att han har fyra barn och att det yngsta är 13 år. Att han är far till en son och tre döttrar som alla är ogifta och arbetar på fabriken i Borås. Att Andreas var boende i torpet Rönneängen innan sitt straff.

Som tidigare straff står det att han i Alingsås dömdes för ”1a resan till 11 dagar på vatten och bröd. 2a resan kort efter med 40 par (40 par spö) i Skene. 3e resan 5 år på Långholmen. 1875 4/8 Dråp”. Andreas har även genomgått ”absolution och nattvard d. 29/3 76.” Andreas har alltså genomgått någon slags bikt och fått syndernas förlåtelse.

Med sig till Vänersborgs kriminalvårdsanstalt hade Andreas:
1 Rock 5 kr, 1p Byxor 2 kr, 1 Väst 1 kr, 1 Skjorta, 50 öre, 1p Kalsonger 50 öre, 1 Tröja 25 öre,  1p Strumpor 25 öre, 1p Skor 1,25 kr, 1 Hatt  1 kr, 1 Rock 1,12 kr och 95 kr och 92 öre i kontanter.

Källa: Vänersborgs kriminalvårdsanstalt (P) DIIga:6 (1872-1881) Bild 1470 / sid 140 (kyrkbok)
Vänersborgs kriminalvårdsanstalt (P) DIIa:10 (1861-1861) Bild 5400 (Fångrulla)
Landskrona fängelse (M) DIIIac:11 (1877-1889) Bild 1350 / sid 132

Fängelset i Karlskrona där Andreas avtjänade en del av sitt livstidsstraff som fånge No 274 1880-12-07 till 1882-03-01

Landskronas fängelse 1876-11-07 till 1877-07-14
Livstidsfånge ”No 132 Andreas Johansson ankom de 7e november 1876 förpassad från Wernersborgs läns centralfängelse”.
Andreas blir sedan ”förflyttad till straff-fängelser i Warberg den 14/7 1877 på grund av af Kongl. Fångvårds styrelsens beslut den 9e i samma månad”.

Vad står det om Andreas i stam- och straffrullan?
Här har man uppdaterat informationen om Andreas och beskriver vad hans barn heter och hur gamla dom är. Det står även att hans far Johannes är fattighjon. Det är noterat att Andreas tog sin ”första nattvard i Kinnarumma 1841, sista 6 mars 1853” Här står det också att Anderas är ”gift 1851 den 8 nov med Christina Hansdotter”. I husförhörslängderna står inte deras vigseldatum men väl här i straffrullan. Här kommer det fram att det är i Borås Häradsrätt 1862 den 28 april för sitt 5 års fängelsestraff på Långholmen.

Källa: Landskrona fängelse (M) DIIId:6 (1872-1881) Bild 1390 / sid 132 (Stam- och straffrulle)
Landskrona fängelse (M) DIIIac:11 (1877-1889) Bild 1350 / sid 132 (Stam- och straffrulla 1877-1889)

Varbergs straffängelse (Varbergs fästning) 1877-07-14 till 1880-12-07
Livstidsfånge ”No 144 Andreas Johansson ankom den 14 juli 1877. Förflyttad från straffängelset i Landskrona. Kungliga fångvårds styrelsen belutade den 30 november 1881 den 6 derpå följande December förflyttas till straffängelset i Karlskrona”.

Vad står det om Andreas i kyrkboken och stamrullan?
Här beskrivs Andreas utseende: ”är 5 fot 8 tum lång, af ordinär växt, svart hår, blåa ögon”. Att han ”vistades i föräldrahemmet till de 20de året. Kan åtskilliga yrken”. Andreas hade 87 kronor och 76 öre. Av dessa pengar hade Andreas med sig 62 kronor och 86 öre till Karlskrona. På fästningen i Varberg fanns det många fångar som var duktiga hantverkare. De sålde sina alster och tjänade en peng. Några av föremålen finns utställda på fästningen idag.

Livstidsfånge Andreas Johansson No 144 Varbergs straffängelse 1877-07-14 till 1880-12-07 (kyrkbok). (Bild från http://www.arkivdigital.se)

Källa: Varbergs straffängelse (N) DIIIaa:8 (1877-1880) Bild 950 / sid 1409 (Stamrulla över straffångar)
Varbergs straffängelse (N) DIIIb:3 (1869-1880) Bild 1130 / sid 514 (Kyrkbok)

Karlskrona centralfängelse 1880-12-07 till 1882-03-01
Livstidsfånge ”No 274 Andreas Johansson ankom den 7 december 1880. Flyttad från straffängelset i Warberg. Förflyttad till Landskrona straffängelse 1882 1/3”.

Vad står det om Andreas i fångrullan?
Här har beskrivningen på Andreas utseende uppdaterats: ”är 5 fot 8 tum lång, af ordinär wext, har svart hår, blå ögon, stor rak näsa, stor mun, mörk hy”.

Källa: Centralfängelset i Karlskrona (K) D3AA:14 (1880-1894) Bild 300 / sid 274 (Fångrulla)

Landskrona fängelse 1882-03-01 till 1889-04-01
Livstidsfånge No 132 Andreas Johansson. Beskrivning som tidigare i Landskrona.

Källa: Landskrona fängelse (M) DIIId:6 (1872-1881) Bild 1390 / sid 132 (Stam- och straffrulle)
Landskrona fängelse (M) DIIIac:11 (1877-1889) Bild 1350 / sid 132 (Stam- och straffrulla 1877-1889)

Malmö centralfängelse 1889-04-01 till 1897-02-09
Livstidsfånge ”nr 75 Andreas Johansson ankom 1 april 1889. Flyttad från Landskrona”. 9/2 97 frigiven”

Vad står det om Andreas i fångrullan?
”Nådeansökan afslagen d 26/11 85, d 22/12 87, d 19/12 90, d 12/5 92, d 22/6 93, de 31/8 94, d 7/11 95. 9/2 97 frigiven på grund af Kong. Majest. nådiga utsag 29/1 97. Straffarbetet började 29/10 75, Cell i 1 år”.

Livstidsfånge nr 75 Andreas Johansson i Malmö centralfängelse från 1889-04-01 till benådningen 1897-02-09. (Bild från http://www.arkivdigital.se)

I husförhörslängden för Kinnarumma står det vid denna tid: ”Benådad d. 29 jan. 1897 enl. skrifv. fr. slottpastorn uti Malmö Centr. f. Frigifven d. 9/2 1897 enl. uppvisad förpassning och skrifv. fr slottspastorn.” Nådeansökan avslagen sju gånger. ”Frigiven på grund af Kong majest nådiga utfall 29/1 97”.

Andreas Johansson: Benådad d. 29 jan. 1897 enl. skrifv. fr. slottpastorn uti Malmö Centr. f. Frigifven d. 9:2 1897 enl. uppvisad förpassning och skrifv. fr slottspastorn. (Bild från http://www.arkivdigital.se)

Källa: Malmö centralfängelse (M) DIIIa:47 (1882-1904) Bild 780 / sid 75 (Fångrulla)
Kinnarumma (P) AI:14 (1891-1900) Bild 131 / sid 121

En livstidsfånges liv på 1800-talet

Andreas från Kinnarumma fick en bra start i livet, han lärde sig bli snickare och växte upp nära släkt och vänner. Dragningskraften till spänning och mindre bra kamrater ledde Andreas till att få Sveriges hårdaste spöstraff och sitta fem år på Långholmen för stöld. Man kunde hoppas att de fem åren på Långholmen skulle göra att Andreas höll sig undan problem och dåliga människor, men inte. 1875 döms Andreas för dråp och skadegörelse till livstids straffarbete och fick sitta på en rad av Sveriges kända fängelser.

Fängelset i Karlskrona där Andreas avtjänade en del av sitt livstidsstraff som fånge No 274 1880-12-07 till 1882-03-01 (Bild från Wikipedia)

Det är inte varje dag man som släktforskare hittar en livstidsdömd så detta är givetvis extra spännande att forska på. Inte minst för att det finns en hel del information att leta fram i kyrko- domstols- och fängelsearkiven. Sällan hittar man så mycket information om en person i våra arkiv. Det får bli några inlägg här på bloggen för att beskriva vad Andreas fick vara med om i sitt långa liv. Andreas dog av ålderdom 86,8 år gammal i det torp som hans familj bodde i de åren han satt i fängelse.

Om Andreas Johansson från Karlshester
Andreas Johansson föddes 1823-08-12 i Karlshester Kinnarumma och han var barn nummer tre av sex till åbon (torpare) Johannes Pehrsson född 1784-02-05 i Karlshester och Anna Andreasdotter född 1791-04-07 i Seglora. Tyvärr kom Andreas svåger att bidra till att Andreas drogs ner i fördärvet. Men mer om detta framöver.

Andreas var känd som Andreas i Karlshester. Andreas var en duktig snickare precis som hans äldsta bror Anders Petter född 1816-04-27. Snickarkunskaperna kom att gå vidare till Anders Petters son hemmansägaren och snickaren Johannes Andersson född 1842-01-04 i Karlshester. Johannes levde på sitt snickeri i Sjöbo Södergården, Kinnarumma. Även Johannes enda son Johan Johansson född 1881-07-09 i Sjöbo Södergården kom att livnära sig på sitt snickeri i Kinnarumma. Hemma i min bokhylla finns två av Johans och kanske Johannes hyvlar. Johan blev även prisad av prinsinnan Sibylla för sitt snickeri.

Andreas hade goda förutsättningar att välja den smala vägen i livet men så blev det inte.
Släktförhållanden: Andreas är min FM FF F bror.

En kort sammanfattning av Andreas kriminella liv:

Andreas dömd för inbrott (oklart när)
Dömd i Alingsås till böter och 11 dygn på vatten och bröd för första resan inbrott (svårläst, inget datum hittat).

Andreas Johansson döms för 2a resan stöld och 1a resan inbrott d 10 juli 1847 till 40 par spö och uppenbar kyrkplikt. (Bild från http://www.arkivdigital.se)

Andreas döms 1847 till Sveriges strängaste spöstraff och uppenbar kyrkplikt
1847-07-10 döms Andreas för 2a resan stöld till 40 par spö och uppenbar kyrkplikt. 40 par spö var Sveriges strängaste spöstraff vid denna tid. Den innebar att Andreas piskades med två rejäla pinnar åtgången tre gånger sedan bytte man ut pinnarna mot nya och detta gjorde man 40 gånger. Andreas fick alltså 120 piskrapp med rejäla fräscha pinnar. Det står noterat att han vistas i Karlsborg men jag hittar honom inte i fängelserullan där. Andreas var även tvungen att i fem kyrkor gå runt och be Gud och församlingen och förlåtelse under gudstjänst.

Andreas blir oskyldigt anklagad för medhjälp till flykt 1853
Andreas svåger och hans kumpan döms 1853-02-01 till döden genom halshuggning. Andreas hade inte velat vara inblandad i deras brottslighet så som hämnd ville svågern med sin kumpan hämnas på Andreas. Svågern och hans kumpan påstår att Andreas hjälpt dom att fly samma dag som de dömdes till döden för postrån. Andreas var känd för att vara en god snickare så de påstod att Andreas hade borrat hål i väggen till häktet.  De anklagar även Andreas för stölder. Rätten tror inte svågern och hans kumpan så Andreas går fri.

Andreas Johansson dömd för 3dje resan för stöld i Borås 62 28/4 till 67 1/58 på Långholmen. (Bild från http://www.arkivdigital.se)

Andreas döms till fem års straffbete på Långholmen 1862
1862-04-28 döms Andreas till fem års straffarbete för 3e resan stöld som han kom att avtjäna i Stockholm på Centralfängelset Långholmen. Andreas döms även till böter och om han inte kan betala dom så ersätta böterna med ett anlag dagar i fängelse med vatten och bröd.

Livstidsfånge nr 75 Andreas Johansson i Malmö centralfängelse från 1889-04-01 till benådningen 1897-02-09. (Bild från http://www.arkivdigital.se)

Andreas döms till livstids straffarbete för dråp och skadegörelse 1875
Andreas döms för 4e resan dråp och skadegörelse 1875-10-26 till ”straffarbete för lifstiden”. Andreas kom att avtjäna sitt straff på Vänersborg kriminalvårdsantalt, Landskronas fängelse två gånger, Varbergs straffängelse (fästningsfängelset), Karlskrona centralfängelse, Malmö centralfängelse. Andreas ansöker om benådning sju gånger och blir till slut benådad av kungen 1897-01-29 och blir till slut en fri man.

Andreas Johansson: Benådad d. 29 jan. 1897 enl. skrifv. fr. slottpastorn uti Malmö Centr. f. Frigifven d. 9:2 1897 enl. uppvisad förpassning och skrifv. fr slottspastorn. (Bild från http://www.arkivdigital.se)

Källor: Egen forskning och boken Brutala dåd i Fridsam bygd av Ingemar Svensson.

Pigan Edela Carlsdotter ensamstående men inte ensam

I förra inlägget skrev jag om Familjen Johansson i Kinnarumma från 1800-talet fram till idag. Men 1800-talet är inte starten på släktens rötter i Kinnarumma. Resan började redan mitten på 1600-talet innan det första husförhöret och första födelseboken skrevs i församlingen. Men innan vi tar oss till 1600 talet så börjar resan med pigan Edela Carlsdotter och hennes tre oäkta barn.

Pigan Edela Carlsdotter i Källesnäs
Jag kan inte låta bli att berätta om pigan Edela. Denna starka kvinna som var ensamstående med tre barn och arbetade strävsamt för att försörja familjen. Hennes föräldrar tog väl hand om henne trots att hon födde barn utanför äktenskapet. På samma sätt tog Edela hand om sina barn och hennes barn tog hand om henne när hon blev äldre. Edela var en ensamstående kvinna men långt ifrån ensam.

Mathilda Sofia Persdotter
Min farmors pappa Johans mamma Mathilda Sofia Persdotter föddes 1841-03-30 som ”oäkta barn” i Källenäs av pigan Edela Carlsdotter. Edela var 24 år gammal när Mathilda Sofia föddes. Edela arbetade som piga hemma hos föräldrarna i den gamla släktgården. Edela var inte gift när hon fick sin första dotter och barnet står noterat som oäkta i födelseboken. Den enda ledtråd som jag än så länge hittat är att dottern heter Persdotter i efternamn. Edela lämnar ingen bouppteckning efter sig och prästen noterar inte vem fadern kan tänkas att vara. Kanske heter fadern Per.

Albertina Christina Bengtsdotter
1844-06-06 föddes Edelas andra barn Albertina Christina. Även här så är fadern okänd. Den enda ledtråd som jag hittar är att hon heter Bengtsdotter så troligtvis heter hennes far Bengt men inget tar på sig faderskapet. Familjen flyttar 1845 till eget boende i Källenäs och Edela står som inhyses piga.

1856 lämnar Edela Källenäs och flyttar till Carlsborg under Sjöbo Nohlgården för att arbeta som piga. Min farmors farmor Mathilda Sofia Persdotter blir kvar i Källenäs som piga.

Augusta Wilhelmina Gustavsson
1858 får Edela ytterligare ett barn utanför äktenskap. 1858-09-05 föds Augusta Wilhelmina Gustavsson. Men här kommer fadern fram efter några år och Gustaf Magnus Johansson Ljunggren från Sexdrega tar på sig faderskapet. Tyvärr så dör deras dotter 1878-11-28 endast 20 år gammal i Sjöbo Nolgården.

Urfattig och fattighjon
Men Edela kämpar på som piga i Sjöbo Nohlgården. 1872 står hon noterad som ”urfattig” 55 år gammal och 1891 74 år gammal står hon noterad som ”fattighjon”. Ja som äldre pensionär och ensamstående behövde man ju förstås hjälp av socknen och kyrkan för att klara sig.

Ensamstående kvinna men inte ensam
1892-02-25 dör Edela på den gård som hon så troget tjänat 75 år gammal. Men ensam är hon inte. Hennes mellanbarn Albertina Christina bor kvar hos henne fram till moderns död.

Piga Edela Carlsdotter med sina tre döttrar i Carlsborg under Nohlgården Kinnarumma 1861-1871 (bild från http://www.arkivdigital.se)

Familjen Carl Johansson och Britta Hansdotter i Källenäs, Kinnarumma 1842-1850 (bild från http://www.arkivdigital.se)

Familjen Carl Johansson och Britta Hansdotter i Källenäs, Kinnarumma 1835-1841 (bild från http://www.arkivdigital.se)

Familjen Johansson i Kinnarumma från 1800 talet fram till idag

Under Alla Helgona tog jag tillsammans med min far, farbror och med en av deras äldre kusiner en resa i anfädernas fotspår i Kinnarumma. Målen med resan var att ta oss ut till min farmors föräldrars torp och lite andra platser samt att kartlägga det som inte kyrkböckerna förtäljer  som har gått från mun till mun genom generationerna. Helgen blev mer än lyckad.

 

Sjöbo Södergården

Sjöbo Södergården

Sjöbo Södergården

Sjöbo Södergården
1881-07-09 Föds Johan Algot Johansson i Sjöbo Södergården, Kinnarumma. Sjöbo Södergården bestod på denna tid av tre gårdar som låg nära varandra varav en finns kvar än idag (bilderna ovan är i från Sjöbo Södergården, dock inte från Johannes och Johans gård. Deras gård finns inte kvar). Här bodde Johan med sin far Johannes Andersson som var hemmansägare och snickare och hans mor Matilda Sofia Persdotter. Johan har sex syskon och är minst i barnaskaran.

Tre döttrar emigrerar
Johannes hade det gott ställt och ville att hans barn skulle få en bra framtid men Johannes såg att det var inte i Sverige som framtiden var utan i Nordamerika. Så Johannes betalade resan till Amerika för tre av Johans systrar. 1890 emigrerade Hilma Oliva 25 år gammal, Wilhelmina Charlotta emigrerade 1893 23 år gammal, Alma Josefina emigrerade 1902 25 år gammal. Det sägs att en av Johans systrars två söner deltog i första världskriget var av en skadades av senapsgasen i skyttegravarna.

Livet på gården fortsätter
Kvar i Sverige och på Sjöbo Södergården blir systern Ida som enligt husförhöret var ”ej normal, sinnessjuk” och Johan. Johan kallades ”Halte Johan” då han som ung fått ett timmerlass över sitt ben och blev allvarligt skadad som barn och fick under en lång period ligga på sjukhus. Johan skulle få det svårt att få komma in i Amerika pga av sitt handikapp.

Barnens mor dog i lunginflammation vintern 1890 endast 49 år gammal. Kvar på gården blev Johannes med Ida och Johan. Johannes drev vidare sitt företag men ca 1906 går hans snickeri i konkurs. Detta efter att han gått i borgen för en kamrat. Det sägs att Johannes hade ett fel: han var för snäll.

Johan och Jenny gifter sig
1906 tar Johan över gården 24 år gammal efter sin far. Den 13 oktober 1906 så ringer kyrkklockorna för Johan och hans blivande maka Jenny Hildegard Persdotter. Jenny hade sedan tidigare sonen Erik som hon födde 1904 med en för oss okänd person. Så med två årige Erik springades på gården försökte Johan bygga upp gården och började att väva. Kvar på gården bor Johans pappa Johannes och hans syster Ida. Husförhöret avslöjar att det är fattigt på gården efter konkursen. 1907-02-09 föds deras första gemensamma barn Johan Holger. Endast två månader gammal 9/4 avlider han.

Vart barnen föds
Jennys son ERIK som hon hade med sig in i äktenskapet föddes i Gethult. Johan Holger, Eskil, Ragnar, John, Hildur, Tyra, Allan och Berta föddes i Sjöbo Södergården. Alex, Gösta och Mats föddes i Skällesnäs enl deras födelseböcker.

Kinnarummas ålderdomshem – Stenatorp. Är idag nyrenoverat och ligger precis vid Varbergsvägen.

Kinnarummas ålderdomshem – Stenatorp
Sommaren 1911 så avlider Jennys mor Hanna Axelsdotter i Svenslund, Nohlgården, Kinnarumma av lungsot (TBC) endast 49 år gammal. Samma år på vintern avlider Johans syster Ida endast 44 år gammal. 1920 så flyttar Johannes till Kinnarummas ålderdomshem Stenatorp 78 år gammal och 1923 den första juni så avlider Johannes 81 år gammal. Under de sista åren var han blind pga starr.

Skällesnäs
1920 när Johans pappa flyttade till ålderdomshemmet så flyttar Johan, Jenny och deras då sju kvarvarande barn till torp Skällesnäs vid Frisjöns strand. Erik hade redan flyttat hemifrån. Man kan nästan se framför sig på kortet när Johan på andra sidan Frisjön ropade över till Jenny att hon skulle ro över till Sjöbo Nääs för att hämta honom när han hade varit inne i Borås för att handla. Fast det var i Fritsla som Johan mest var verksam med sitt snickeri och väveri.

 

Familjen Johansson i Skällesnäs 1925

På kortet ser vi nästan hela familjen Johansson i Skällesnäs 1925. Johan och Jennys sista barn är inte med, sonen Mats är ännu inte född. På kortet ser vi på översta raden: Eskil, pappa Johan, mor Jenny, John, Erik. På nedersta raden är: Mats, Gunnar, Gösta, Tyra, Bertil och Hildur. Man ser tydligt på kortet att hela familjen är välklädda. Johan och Jenny hade lyckats att med hjälp av torpet, Johans snickeri och väveri klara sig bra ekonomiskt.

Skällesnäs torp ca 1900-1930

Det var här som Bertas som ung gick igenom isen med sin spark och höll på att drunkna i det kalla vattnet. Som minne efter denna otäcka händelse bar hon ett jack över ögat. Men tackvare hennes bröders raska agerande klarade hon sig.

Enligt kyrkböckers flyttade dom till Skällesnäs 1920 från Sjöbo Södergåden men en av barnen hade berättat att det var ca 1906 som de flyttade dit. Men i födelseböckerna står det att barnen föddes Sjöbo Nääs fram till 1920. Kyrkböckerna och födelseböckerna är noggrant förda så jag är tveksam till att det skulle vara fel. Tyvärr är ju inga av barnen kvar i livet så vi får se vad som kommer fram på släktträffar framöver.

Ja släkten har inte kommit så långt i från Kinnarumma. De flesta av syskonen hamnade i Viskafors på textilfabriken där och Johan och Jennys  barnbarn och barnbarns barn. I Fritsla som Johan arbetade så finns hans barnbarns barnbarn kvar.

 

Brotorpet Krakaviken, Kinnarumma

Johan och Jenny Johansson vid sitt hem

Johan och Jenny Johansson

Brotorpet, Krakaviken

Brotorpet, Krakaviken
Enligt kyrkböckerna så flyttade Johan och Jenny till Skällesnäs 1920 och flyttade därifrån 1933 till Brotorpet i Krakaviken. Kortet ovan är i från boken om Kinnarumma som skreva 1950.  Mannen längst till höger på kortet är Johan själv. Det var här som Jenny avled av kräfta 1940 endast 54,6 år gammal. Johan blev torpets sista torpare. Torpet finns inte kvar idag. Johan blev uppmärksammad av Prinsessan Sibylla när han arbetade för Hembygdsföreningen i Borås och besökte kulturutställningen i Stockholm 1949.

 

Johan Algot Johansson från kulturutställningen 1949 i Stockholm

Johan Algot Johansson från kulturutställningen 1949 i Stockholm

Johan Algot Johansson från kulturutställningen 1949 i Stockholm

Viskafors
Någon gång på 1940-1950 talet så lämnar Johan sitt Brotorp och blir därmed torpets sista torpare. Han flyttar till  sin son John på Ekängsvägen 6 där han bor fram till sin död. 1952 så avlider Johans svärfar Per Julius Svensson i Kinnarumma ålderdomshem Stenatorp precis som hans far. Per Julius grav finns kvar än idag.

Per Julius Svenssons grav i Kinnarumma. I graven vilar också Julis och Ernst Leonard Svensson

Johans 75 års kalas
1956 när Johan fyller 75 år blir det ett stort kalas för Johan hemma hos dottern Berta på Trandared. Ja vilka härliga kort! En stolt och glad Johan med sina barn med partners och barnbarn hemma i min farmors och farfars trädgård. Ja nu är cirkeln sluten. 4 år senare 1960 så avlider Johan Algot Johansson 78,6 år gammal. Ja denna snickare, vävare, hemmansägare och torpare vilar nu på Kinnarumma kyrkogård tillsammans med sin kära Jenny.

 

Johan 75 års dag med sina barn

Johans 75 års dag hos Berta och Torsten på Trandared

Johan och Jennys samt Alex grav i Kinnarumma