Tre av soldaten och lantbrukaren Petter Snyggs söner valde att gå i faderns fotspår. De föddes alla tre ”under geväret” i det lilla soldattorpet i Ingelsbo. Petter Snygg får avsked som soldat år 1799 från Jönköpings regemente samma år som den yngre av soldatbröderna Abraham föds.
Livet under och efter soldatlivet
Man kan undra varför de tre sönerna valde soldatkarriären under 1820 talet. Kanske fanns det inte så mycket att välja på eller så såg de sin fars strävan vid nybygget. Kanske var det äventyrslystnaden som lockade efter att ha hört de äldre soldaternas historier på kyrkbacken. Hur som helst soldatlivet var slitsamt både ute på manövrarna och hemma i torpet. Inte ägde man speciellt mycket som soldat, knappt de kläder man hade på kroppen.
Efter man avslutat sin soldatgärning fick man lämna soldattorpet som man arbetat upp och en relativ fattig ålderdom väntade den fd soldaten. Fick man avsked innan man blev gratialist dvs pensionär så fick man leva på det som sina barn gav och av fattigvården. Ja inte skulle man klara sig som pensionär utan pension idag inte heller förr. Ja då blir det ju socialbidrag. Ja soldatlivet var långt från ära och lyx.
Norra Kinds kompani
Ja de tre soldatbörderna fick tre nummer i rad nämligen 833, 832, 831 på samma kompani och korpralsskap för Nittorps socken. Precis som fadern tog de avsked eller fick avsked innan sin pensionering för att bli lantbrukare.
Låt oss börja med berättelsen om 833 Magnus Rapp.
833 Magnus Rapp
Magnus som var den äldsta brodern av Petter och Stina valde att som 28 åring att mönstra på Älvsborgs regemente och 2a majorens kompani, det som senare kom att heta Norra Kinds kompani. 1820-05-23 Antas Magnus som soldat för Gölingstorp Södergården i Nittorp. Magnus får då namnet Rapp och fick numret 833 och kompaninummer 83.
Soldattorpet
Magnus soldattorp finns kvar än idag. Gölingstorps soldattorp finns fortfarande kvar med namnet Gölingstorp Karslund 1:1. Karlslund ligger 700 m från den sydligaste av de övre gårdarna i Gölingstorpsbyn.
Avsked
Magnus verkar inte ha varit en riktigt skötsam soldat, åtminstone inte mot slutet av sin karriär. 1830-06-21 får Magnus avsked från kronans tjänst. Mönsterskrivaren har noterat: ”Mindre gott uppförande, Begär och får avsked”. Magnus är då 38 år gammal och blir senare torpare i Rappås inte långt i från soldattorpet.
Straffad med spö för stöld
Magnus står inte noterad som fattig eller fattighjon efter sitt avsked. Så man kan anta att han som 40 åring klarade sig relativt bra som torpare med sin hustra Annika och barnen Maria, Magnus och Helena. Men 1833 verkar något ha hänt. I husförhörslängden kan vi läsa prästens anteckning ”Straffad med spö för stöld 1833 i Mo härad”. ”Str (straffad) nu ingått uppenb. (uppenbar) kyrkoplikt i Hestra kyrka utförd 10/3 s.å. (samma år)”
Ja uppenbarligen har Magnus blivit ertappad med stöld och fick smaka piskan som straff. Vid denna tid så var spöstraff något man kunde får för ”enklare brott”. Det kunde vara som för Magnus, stöld eller lättare misshandel. förolämpningar och sedlighetsbrott. Magnus fick högst 40 spöstraff för att 40 spöstraff var det män fick som mest. Bestraffaren slog med spöt direkt mot den nakna huden. Straffet utdelades troligtvis vid en skampåle. Spöstraff avskaffades i Sverige 1855. Källa.
Uppenbar kyrkoplikt
Efter spöstraffet fick Magnus ”uppenbar kyrkoplikt” och utförde den i Hestra kyrka 1833-03-10. Ja den 10e mars 1833 fick Magnus stå inför församlingen under hela gudstjänsten för att mot slutet bedyra sin ånger för att få förlåtelse och åter bli upptagen i församlingsgemenskapen och få ta del av nattvarden igen. Uppenbar kyrkoplikt avskaffades 1855 i Sverige. Källa.
Inget av ovanstående står med i Ingelsboboken.
Det är mycket intressant att få läsa dina uppdateringar om våra förfäder. ( Jag tillhör 1:a grenen) Som du själv skriver, har dessa nya uppgifter inte förekommit i våran tidigare information(även om viss del av de nya uppgifterna inte var så angenäma 🙂 ). Jag, med min familj, har nämligen bott och rört oss dessa gränstrakter mellan Småland och Västergötland( Kinds Härad och Mo Härad) . Så för min egen del har jag ”återvänt” till Småland från Västergötland under min levnadstid och under ett antal år varit bosatt mitt emellan Valdshult och Ingelsbo Vid Norra Hestra.
Ser fram emot nya uppdateringar.
MVH
Stig Ingelsbo
Gnosjö
Hej Stig!
Ja då har släkten inte kommit så långt rent geografiskt sedan 1600-talet 🙂
Förr när man släktforskare var det mest namn, datum och platser man forskare fram. Men mer och mer så blir levnadshistorien en viktig del i forskningen. Förr forskade man mest på den manliga anan för att leta fram en adlig manlig person enl min svärfar som forskat i över 40 år. När jag forskar så utgår jag från familjen som helhet även om det oftast mest står om männen då fruarna var hemma med barnen. Förr ville man kanske inte alltid berätta om sina anors levnadsöden.
Inte minst när det spännande att se hur det har gått för samtliga syskon i en familj. Normalt brukar jag forska mest på min egen ana i detta fall på Abraham Mod då forskningen är tidskrävande. Men när det gäller Ingelsbosläkten så finns det ett stort intresse och boken om släkten gör det hela intressant att bredda sin forskning.
Jag håller på att forska på den kvinnliga sidorna så historien blir mer komplett. För som i ditt fall stå står det ingen om dina anfader Magnus svärföräldrar dvs din anmoder Annika Hansmoder sida i boken. Endast raka linjer togs med. Men visst undrar man hur Annikas föräldrahem såg ut.
Allt gott!
Mattias
Hansdotter skall det vara.