Att hitta sitt soldatkontrakt (Älvsborgs regemente)

Målet med resan till Kungliga Krigsarkivet var att hitta några av de soldatkontrakt som mina anfäder hade skrivit under. Ja det var en märklig känsla att hålla i originalkontrakten från 1867 som min farfars morfar Johan Emanuel Gill skrev under med sig egen signatur. Lika så att hitta Abrahams Mod kontrakt från 1819 som var en av anfäderna i  Ingelsbo släkten.

Att hitta sitt soldatkontrakt
Soldatkontrakten skrev i fyra exemplar. Till: soldaten, rotebönderna, landshövdingen, och det sista till regementet. När jag letade i arkiven på Krigsarkivet så hittade jag två exemplar av kontrakten. Landshövdingens exemplar finns förhoppningsvis att läsa på respektive Landsarkiv. Soldatens exemplar har vanligen gått förlorad med åren.

Det var först på1800 talet som soldatkontrakten systematiskt arkiverades och det är långt i från alla regementen som har kontrakten kvar och som finns att hitta på Krigsarkivet i Stockholm. När jag sökte på Skaraborgs regemente var det endast ett fåtal kontrakt som fanns att hitta i arkiven men för Älvsborgs regemente fanns det enstaka kontrakt från 1818 men antalet kontrakt ökar suggestivt ju mer man närmar sig 1800 talets mitt och mot slutet av 1800 talet fanns det många kontrakt sparade i arkivet. De flesta av kontrakten jag tittade på fanns i två exemplar.

Älvsborgs regementes äldsta soldatkontrakt
Det äldsta kontraktet som jag fanns i arkiven från regementet tecknades den 28 januari 1686. Det var på Major Drakenfälts kompani och nummer 353 i Marks härad och i Kinnarumma socken.

Älvsborgs regementes äldsta bevarade soldatkontrakt från 28 januari 1686, Major Drakenfälts kompani, No 353 Marks härad, Kinnarumma socken

Soldater på min farfars sida
Ja på min farfars sida har vi en heldel soldater som tjänstgjort på regementet. Några av dessa soldatkontrakt fanns att hitta. Men där jag inte hittade soldatkontrakt hittade jag torpsyneprotokoll som vittnar som sina anfäders liv ute på torpet. Men det får jag återkomma till i ett annat inlägg.

Soldatkontrakt för 423 Johan Emanuel Gill Gäsendes kompani för Örkestorp i Od 1867-09-20 sid 1

Soldatkontrakt för 423 Johan Emanuel Gill Gäsendes kompani för Örkestorp i Od 1867-09-20 sid 2

Soldatkontrakt för 440 Johannes Ryd , Gäsendes kompani för Galtholmen i Od 1819-09-09

423 Johan Emanuel Gill var min farfars morfar. 440 Johannes Ryd var svärfar till 423 Johan Emanuel Gill. Johannes far var 421 Anders Liljegren (deltar i Gustav den III:s Ryska krig 1788-1790) och 440 Jonas Spak (deltar i Gustav IV Adolfs krig mot Napoloen 1805-1807, deltar i kriget Danmark 1808-1809 och avled under kriget) var Johannes svärfar. 440 Johan Emanuel Gills morfar var 539 Magnus Gör och Magnus far var 538 Petter Åhsberg (deltar i Gustav den III:s krig mot Ryssland 1788-1790). 440 Johan Emanuel Gills mormors far var 543 Pehr Wennberg (deltar i Gustav den III:s krig mot Ryssland 1788-1790) och Pers far var 541 Anders Urban (deltar i Pommerska kriget 1757-1762). Min farfars farmors far var 606 Lars Ehn. Under 250 tjänstgör man på min farfars sida på Älvsborgs regemente. 

Soldater på min farmors sida
Ja det finna en heldel soldater från Älvsborgs regemente på min farmors sida också. Inte minst i från Ingelsbo släkten med sina småländska rötter.

Ingelsbo släkten
Min farmors morfars far var 1030 Sven Borg. Hans svärfar var 831 Abraham Mod och som i sin tur är bror till 832 Petter Ryd och 833 Magnus Rapp och deras far är 177 Petter Snygg från Jönköpings regemente och är Ingelsbo släktens anfader. Abrahams svärfar var 844 Andreas Sik.

Soldatkontrakt för 833 Magnus Rapp, Norra Kinds kompani för Gölingetorp i Nittorp 1820-05-23, sid 1

Soldatkontrakt för 833 Magnus Rapp, Norra Kinds kompani för Gölingetorp i Nittorp 1820-05-23, sid 2

Soldatkontrakt för 831 Abraham Mod, Norra Kinds kompani, Moghult i Nittorp, 1819-10-22, sid 1

Soldatkontrakt för 831 Abraham Mod, Norra Kinds kompani, Moghult i Nittorp, 1819-10-22, sid 2

Kinnarumma släkten
Min farmors mormor farfar var 1001 Johan Qvick (deltar i kriget mot Danmark 1808-1809, deltar Karl Johans krig mot Napoleon 1813-1814, deltar i fälttåget mot Norge 1814). Min farmors farfars morfars far var 1134 Petter Kind (deltar i Gustav IV Adolfs krig mot Napoleon 1807, deltar i kriget mot Danmark 1808-1809, deltar i Karl Johan krig mot Napoleon, deltar i kampanjen mot Norge) och Petters barnbarns barn och min farmors farbror var 1135 Pehr August Flod.

Soldatkontrakt för Pehr August Flod, Kinnarumma, 1858-03-06, sid 1

Soldatkontrakt för Pehr August Flod, Kinnarumma, 1858-03-06, sid 2

Soldatbröderna: 833 Rapp, 832 Ryd och 831 Mod i Nittorp (del 2 av 2)

Precis som Magnus blir brodern Peter straffad för stöld och den yngre brodern blir straffad för snatteri då han inte kan försörja sig på sin ålderdom pga en skadad fot. Ja livet var sannerligen inte lätt för de tre soldatbröderna i Nittorp.

Peter Ryd i backstuga Muskö 1857

Soldat 832 Peter Ryd
Peter var Petter och Stinas 3e son och Ingelsbosläktens 3e ana som inte hittades under släktforskningen som skedde på 1960 och 1970 talet. Jag kom dock i min forskning att hitta deras son Peter Pettersson som kom att bli soldat 832 Peter Ryd. 1828-05-13 antas Peter som soldat på Älvsborgs regemente, 2a majorens kompani (Norra Kinds kompani). Peter får namnet Ryd och nummer 832 med kompaninummer 82. Peter var 31,5 år när han blev antagen som soldat.

Soldattorpet
Soldattorpet som Peter bodde i kallades Backen och tillhörde Gunnarstorp. ”Soldattorp låg i gamla Nittorps by, strax intill och öster om sydligaste gården med beteckningen Backen. Soldattorpet sämjadelades i början av 1900-talet mellan de närbelägna rotegårdarna. Ännu idag (1992) är torpets åkrar i bruk”. Källa: Norra Kinds kompanis indelta soldater, Kungliga Älvsborgs Regemente av Ingvar Hallqvist. Sid 140-141.

Avsked pga liderlighet
Vid generalmönstringen 1833 står det noterat: ”Liderlig – Står på 1 års förbättring”. Men förbättringen kom aldrig utan Peter får avsked som soldat. ”Casseras den 15. Januari 1833. Liderlig står på bättring, Casseras”
Detta år var Peter inte ensam om att få avsked för liderlighet på kompaniet. Under 1700 och 1800 talet så betyder ”liderlig” detsamma som oordentlig, slarvig, lat eller lever ett utsvävande liv. Det kan även handla om alkoholmissbruk.

Straffad för stöld
Efter att Peter slutat som soldat blir han torpare i torp Muskö, Nittorp. Peter verkade inte haft det så lätt med att få ihop tillräckligt med inkomst. Till och från står torpet som backstuga och han och hans enda barn Johannes som fattighjon. I samband med att brodern Magnus får spöstraff blir även Peter straffad för stöld.

Familjen Abraham Mod i Moghults soldattorp 1824-1827

Soldat Abraham Mod
Abraham var Petter och Stinas 4e son och tillhör min ana. Abraham antas som soldat 1819-12-29  på Älvsborgs regemente, 2a Majorens Compagnie (Norra Kinds kompani). Han var alltså den första brodern som antas vid regementet. Abraham var 20,5 år när han antas. Han får soldatnamnet Mod och numret 833 med kompaninummer 81. Abraham bor på Moghult östras soldattorp under Nittorp Södergården, Rya rote.

Begär och får avsked
1827-08-27 när Abraham är 28 år vill han få avsked pga en skada i foten. ”Enligt läkares attest, skadad i foten oförmögen att marschera begär och får avsked”.

Straffad för snatteri
Efter att Abraham slutat som soldat pga sin fot blir han torpare i Fölenenabben inte långt i från soldattorpet. Han blir ”inhyses” som 37 åring och som 42 åring står han på ”socknens slut” 1856 när han är 57 år så blir han ”straffad för snatteri”. Han står noterad som fattighjon under denna tid. Ja det kan inte ha varit lätt att pga en skadad fot inte kunna försörja sig varken som soldat eller som torpare utan kanske tvingas till handlingar som man inte önskar att göra.

Inget av detta står med i Ingelsboboken.

Soldatbröderna: 833 Rapp, 832 Ryd och 831 Mod i Nittorp (del 1)

Tre av soldaten och lantbrukaren Petter Snyggs söner valde att gå i faderns fotspår. De föddes alla tre ”under geväret” i det lilla soldattorpet i Ingelsbo. Petter Snygg får avsked som soldat år 1799 från Jönköpings regemente samma år som den yngre av soldatbröderna Abraham föds.

Livet under och efter soldatlivet
Man kan undra varför de tre sönerna valde soldatkarriären under 1820 talet. Kanske fanns det inte så mycket att välja på eller så såg de sin fars strävan vid nybygget. Kanske var det äventyrslystnaden som lockade efter att ha hört de äldre soldaternas historier på kyrkbacken. Hur som helst soldatlivet var slitsamt både ute på manövrarna och hemma i torpet. Inte ägde man speciellt mycket som soldat, knappt de kläder man hade på kroppen.

Efter man avslutat sin soldatgärning fick man lämna soldattorpet som man arbetat upp och en relativ fattig ålderdom väntade den fd soldaten. Fick man avsked innan man blev gratialist dvs pensionär så fick man leva på det som sina barn gav och av fattigvården. Ja inte skulle man klara sig som pensionär utan pension idag inte heller förr. Ja då blir det ju socialbidrag. Ja soldatlivet var långt från ära och lyx.

Soldatbröderna Ingelsbo i Norra Kinds kompani vid GM 1827

Norra Kinds kompani
Ja de tre soldatbörderna fick tre nummer i rad nämligen 833, 832, 831 på samma kompani och korpralsskap för Nittorps socken. Precis som fadern tog de avsked eller fick avsked innan sin pensionering för att bli lantbrukare.

Låt oss börja med berättelsen om 833 Magnus Rapp.

833 Magnus Rapp
Magnus som var den äldsta brodern av Petter och Stina valde att som 28 åring att mönstra på Älvsborgs regemente och 2a majorens kompani, det som senare kom att heta Norra Kinds kompani. 1820-05-23 Antas Magnus som soldat för Gölingstorp Södergården i Nittorp. Magnus får då namnet Rapp och fick numret 833 och kompaninummer 83.

Soldattorpet
Magnus soldattorp finns kvar än idag. Gölingstorps soldattorp finns fortfarande kvar med namnet Gölingstorp Karslund 1:1. Karlslund ligger 700 m från den sydligaste av de övre gårdarna i Gölingstorpsbyn.

Avsked
Magnus verkar inte ha varit en riktigt skötsam soldat, åtminstone inte mot slutet av sin karriär. 1830-06-21 får Magnus avsked från kronans tjänst. Mönsterskrivaren har noterat: ”Mindre gott uppförande, Begär och får avsked”. Magnus är då 38 år gammal och blir senare torpare i Rappås inte långt i från soldattorpet.

Magnus Rapp straffad för stöld 1833

Straffad med spö för stöld
Magnus står inte noterad som fattig eller fattighjon efter sitt avsked. Så man kan anta att han som 40 åring klarade sig relativt bra som torpare med sin hustra Annika och barnen Maria, Magnus och Helena. Men 1833 verkar något ha hänt. I husförhörslängden kan vi läsa prästens anteckning ”Straffad med spö för stöld 1833 i Mo härad”. ”Str (straffad) nu ingått uppenb. (uppenbar) kyrkoplikt i Hestra kyrka utförd 10/3 s.å. (samma år)”

Ja uppenbarligen har Magnus blivit ertappad med stöld och fick smaka piskan som straff. Vid denna tid så var spöstraff något man kunde får för ”enklare brott”. Det kunde vara som för Magnus, stöld eller lättare misshandel. förolämpningar och sedlighetsbrott. Magnus fick högst 40 spöstraff för att 40 spöstraff var det män fick som mest. Bestraffaren slog med spöt direkt mot den nakna huden. Straffet utdelades troligtvis vid en skampåle. Spöstraff avskaffades i Sverige 1855. Källa.

Uppenbar kyrkoplikt
Efter spöstraffet fick Magnus ”uppenbar kyrkoplikt” och utförde den i Hestra kyrka 1833-03-10. Ja den 10e mars 1833 fick Magnus stå inför  församlingen under hela gudstjänsten för att mot slutet bedyra sin ånger för att få förlåtelse och åter bli upptagen i  församlingsgemenskapen och få ta del av nattvarden igen. Uppenbar kyrkoplikt avskaffades 1855 i Sverige.  Källa.

Inget av ovanstående står med i Ingelsboboken.

Ingelsbosläkten lämnar Småland (1800 talet)

Ingelsboläkten har sina rötter i Småland. Från 1600 talet så vet vi att de har bott i Valdshult, Öreryd och Norra Hestra i dagens Gislaved. Men i början på 1800 talet så valde Petter Snyggs fem söner att lämna det hårda nybyggarlivet i Småland för att dra sig över till Västergötland och till dagens Tranemo kommun. Men det kom att visa sig att livet kom att ge några av  sönerna rejäla utmaningar i livet.

Petter Snygg och Stina Jönsdotters fem söner
Innan jag går in och presenterar de fem sönernas levnadsberättelser som inte beskrivs i Ingelsboboken så vill jag först ge en översikt över Petter Snyggs söners liv. Ingelsbosläkten kom genom Ingelsboboken att delas upp i fem grenar och som följdes upp noggrant fram till slutet på 1960-talet. Den tredje grenen kom dock aldrig av hittats dessa släktforskare. Men efter noggrant grävande så hittade jag den tredje grenen och sonen Peter Petersson. Så nu saknas inte längre dessa uppgifter. Tyvärr så lede inte denna gren speciellt långt utan kom att upphöra.

Familjen Petter Snygg i Ingelsbo soldattorp, Norra Hestra 1792-1800

Familjen Petter Snygg i Nyhemman Lugnet i Bösshult Norra Hestra 1801-1810 (Bild från http://www.arkivdigital.se)

Soldat 833 Magnus Rapp (1a grenen)
Född 1792-03-17 i Ingelsbo soldattorp.
Soldat vid Älvsborgs regemente, Norra Kinds kompani, Nittorps socken vid soldattorpet Gölingstorp Karlslund.
Torpare i torp Rappås i Ljungsarp, Tranemo.
Död 1879-04-24 i torp Rappås.
Gift med Annika Hansdotter som föddes i Ljungsarp, Tranemo 1788-07-24 och avled i Rappås 1867-11-28. Tillsammans fick de tre barn.

Torpare Anders Pettersson (2a grenen)
Född 1794-08-28  i Ingelsbo soldattorp.
Torpare i Lilla Snapphyttan i Mossebo, Tranemo.
Död 1839-07-16.
Gift med Johanna Andersdotter som föddes 1793-11-07 i Snapphyltan. Död 1880-05-07. De fick tre barn tillsammans.

Soldat 832 Peter Ryd (3e grenen – den återfunna grenen)
Född 1796-10-30 i Ingelsbo soldattorp.
Soldat vid Älvsborgs regemente, Norra Kinds kompani, Nittorps socken vid soldattorpet Backen under backgården i Gunnarstorp.
Torpare i torp Muskö under Backgården.
Död 1865-04-01 i Backen.
Gift med Stina Svensdotter född 1788. Död 1857-02-12 i Muskö. Tillsammans fick de ett barn..
Gift med Johanna Jönsdotter (2a hustru) född 1803-02-12, död 1868-12-06 i Muskö. Inga barn tillsammans.

Soldat 831 Abraham Mod (4e grenen)
Född 1799-05-28 i Ingelsbo soldattorp.
Soldat vid Älvsborgs regemente, Norra Kinds kompani, Nittorps socken vid Moghults östras soldattorp, Sannelund.
Torpare i Fölenenabben, Nittorp.
Död 1868-11-19 ”på socken” i Nittorp.
Gift med Annika Andersdotter född 1789, död 1874-08-26 ”på socknens slut” i Nittorp. Tillsammans fick de tre barn.
Levnadsberättelse.

Torpare Sven Pettersson (5e grenen)
Född 1802-12-07 i Nybygget Lugnet.
Lantbrukare i Sexdrega.
Död 1883-05-06.
Gift med Sara Hansdotter född i Kvarssebo, Mossebo 1809-07-19, död 1875. De fick tillsammans åtta barn.

Så startade släkten Ingelsbo (1700 – 1800 talet)

Från Pehr i Måsabo som föddes i senare delen av 1600 talet i Valdshult socken i Gislaved tar vi oss nu fram till Pehrs barnbarns barn Petter Snygg och slutet på 1700 talet.

Soldat 177 Petter Snygg och Stina Jönsdotter
Läs tidigare inlägg om Stinas första make och son.
Petter och Stinas levnadsberättelse.

Petter blir soldat
1790-01-15 Antas Petter Snygg som soldat No 177 vid Överste löjtnantens kompani (Mo Härads kompani) på Jönköpings regemente för Ingelsbo rote. Petter är 26 år när han antas som soldat och flyttar in i Ingelsbo soldattorp.

Bröllop
1791-02-03 blir det bröllop I Norra Hestra. Petter är 27 år gammal och Stina är 23 år. Tillsammans fick de fem barn: Soldat 833 Magnus Rapp (1792-03-17), Anders (1794-08-28), Peter (1796-10-30), Soldat 831 Abraham Mod (1799-05-28), Sven Pettersson (1802-12-07).

Familjen Petter Snygg i Ingelsbo soldattorp, Norra Hestra 1792-1800 (Bild från http://www.arkivdigital.se)

Avsked som soldat
Petter är inte soldat speciellt länge. I mönstringsrullan ser man att 1799-03-29 ersatts Petter med en annan soldat på soldattorpet. Petter får avsked från regementet. I mönstringsrullan står det:  ”Liten, oduglig, får avsked”. Han var då 35 år gammal. Nu är inte mönstringsskrivarna speciellt artiga i sina noteringar utan officerarnas värdegrund på den tiden skulle inte passa i dag om jag säger så. Kanske var Petter sjuk eller svag i sin kropp och klarade därför inte av sin tjänst som soldat. Detta står inte med i Ingelsbo boken.

Nyhemman i Lugnet
Från 1800 arbetar han som lantbrukare i Nyhemman Lugnet under Bösshult, Flahult, Norra Hestra, Gislaved, Jönköpings län, Sverige. Han var då 36 år gammal. Ett nyhemman är ett arrende som man mot en rimlig ersättning odlade upp, bebyggde och brukade marken. Petter var helt enkelt en nybyggare med allt var det innebar

Kanske med bakgrund av hans hälsotillstånd står han senare noterad som fattighjon (oklart vilket år). Han bor kvar i Lugnet fram till sin död 1826-11-28 då han avled i ”bröstfeber” 62,9 år gammal. 1826-12-02 begravs han i Norra Hestra.

Familjen Petter Snygg i Nyhemman Lugnet i Bösshult Norra Hestra 1801-1810 (Bild från http://www.arkivdigital.se)

Lugnets backstuga
1827 Efter Petters död flyttar Stina till Lugnets backstuga. I husförhörsboken står det noterat att hon är fattig. Hon är då 59 år gammal. Stina bor kvar i backstugan i över 20 år. När Stina är 80,7 år gammal avlider hon den 1848-07-25 av ”ålderdom”. I böckerna kan man läsa ”Fatt. Änka på Lugnet”.

Ingelsbo i Norra Hestra
Namnet Ingelbosläkten kommer som sagt från Ingelsbo i Gislaveds kommun. Det luriga är att det finns två platser som heter Ingelsbo inte långt i från varandra. Det ena uttalas Ingalsbo (Ingelsbo med a) och man ser vägskylten längs riksväg 27. Men detta är inte det Ingelsbo som Petter Snygg var soldat i. Det Ingelsbo som Petter bodde i ligger i Norra Hestra. I Ingelsbo finns det idag två bostadshus. Rester efter soldattorpet har jag ännu inte hittat. Mer efterforskning behövs. Petter föddes i Måsabo som också stavas Mossabo vilket är lätt att förväxla med det Mossabo som finns i Tranemo som inte ligger långt i från varandra.

Varför Petter och inte Peter
I den så kallade Ingelsbo boken så benämns Petter som Peter. Då födelseboken anses som grundkällan och där står han som Petter så Petter är troligtvis det rätta namnet.

Så startade släkten Ingelsbo (1600 – 1700 talet)

Att ha kommit fram till sin farmors morfars morfars farfars farfars far och mor är otroligt spännande. Detta till trots att församlingsböckerna inte sträcker sig speciellt långt i alla församlingar. Men nu vet jag att min Småländska anfader kallades ”Pehr i Måsabo” och var bonde i Måsabo, Valdshult socken i dagens Gislaved kommun. Ja Pehr är vår allas anfader i Ingelsbosläkten.

Pehr i Måsabo
Ja det var just med Pehr i Måsabo i Valdshult socken, Gislaved som Ingelsbosläkten startade. Ja nu hette ju inte Pehr Ingelsbo eller kom från platsen Ingelsbo men det gjorde hans barnbarns barn soldat 177 Petter Snygg från Ingelsbo soldattorp i Norra Hestra, Gislaved. Det finns inte mycket information om Pehr i Måsabo men 1689 så står han och hans hustru med i mantalslängden.

Bonde Anders Pehrsson och Carin Svensdotter
De hade en son som hette Anders Pehrsson som gifte sig med Carin Svensdotter. Anders föddes i slutet på 1600 talet i Måsabo. Anders brukade sedan gården efter sin far. Anders och Carin fick två barn. Det var sönerna Eric Andersson och Sven Andersson. Eric föddes 1725 och Sven 1729. Sven tar över gården av sin far och gården blir kvar i släkten i många generationer. Enl släktboken Ingelsbo så var gården kvar i släktens ägo så sent som i slutet på 1960 talet. Så det kanske den är än i dag.

Bonde Eric Andersson och Anna Andersdotter
Anders äldsta son Eric Andersson och hans hustru Anna Andersdotter flyttade i början av 1770-talet till Öreryd, Gislaved. Eric och Anna fick tre barn tillsammans. Det var soldat 177 Petter Snygg (född 1763-12-18), Sara Ericsdotter (född 1766-04-03) och Caijsa Ericsdotter (född 1768-05-05). Pappa Eric avled 1781-11-05 i Qvaståsten, Öreryd där de bodde 56,3 år gammal av rödsoten. Rödsoten drag fram i Öreryd och Valdshult under åren 1781-1782 och skördade många liv. Efter Erics död flyttar Anna till Bösshult i Norra Hestra, Gislaved där sonen Petter Snygg finns. Anna avlider 1794-06-10 i ”bröstfeber”. Hon står som ”Inhyses i Bösshult”. Anna blev 64,9 år gammal

Soldat 177 Petter Snygg och Stina Jönsdotter
Eric och Annas son soldat 177 Petter Snygg gifter sig 1791-02-03, 27,1 år gammal med Stina Jönsdotter 23,3 år gammal i Norra Hestra, Gislaved. Petter var inte Stinas första make. Stina hade tidigare varit gift med soldaten 271 Anders Nöjd som var soldat på överstelöjtnantens kompani (Mo Härads kompani), Jönköpings regemente.Soldaten 271 Anders Nöjd och Stina levde tillsammans i Valebo soldattorp i Åsenhöga, Gnosjö. Anders Nöjd approberades (godkändes) som indelt soldat 1788-05-13. Regementet behövde alla soldater de kunde få. Konungen Gustav den III skulle nämligen 1788 starta kriget mot Ryssland som varade till 1790. Anders Nöjd begav sig med sina regementskamrater till Finland för att strida. I dessa strider eller av sjukdom avled Anders Nöjd 1789-12-01, 29,4 år gammal.

Familjen Anders Nöjd i Valebo soldattorp Åsenhöga 1789 (Bild från http://www.arkivdigital.se)

26 dagar efter att Anders Nöjd avled i Finland under kriget mot Ryssland så föder Stina deras son Johannes Andersson ensam i soldattorpet 1788-12-27. Troligtvis visste inte Stina om att Anders var död när deras son Johannes föddes. 14 månader efter att sonen Johannes föddes bildade Stina en ny familj med soldaten 177 Petter Snygg som tjänstgjorde på samma kompani som Anders. Fast Petter hade aldrig farit ut i kriget som Anders. Tur var väl det för Stina och lilla Johannes.

Soldat Anders Nöjd död i Finland 1789-12-01 (Bild från http://www.arkivdigital.se)

(död i Finland, Hustrun bort???)

Fortsättning följer…

Ingelsbosläkten

Under åren 1957-1967 arbetade paret Annie och Bertil Freidlitz intensivt att sammanställa Ingelsbosläktens släktbok. När boken blev färdig bestod den av ca 600 sidor i två pärmar i ett smart lössbladssystem. Det var ett helt imponerade arbete. När boken blev klar så anordnades flera släktträffar. 

På släktträffen 1967 träffades 350 släktmedlemmar och vandrade på de marker som soldaten och lantbrukaren Peter Snygg och Stina Jönsdotter bott. Närmare bestämt i Ingelsbo och Lugnet i Norra Hestra, Gislaved. De besökte även fler platser där släkten levt. Det genomfördes kransnedläggning vid Sture monumentet, Skottek vid sjön Åsunden. Vid monumentet hedrades de indelta soldaterna av patrull ur Norra Kinds Compagnie av Kungliga Älvsborgs Regemente med kompanifana, trummor och dubbel svensk lösen.

Ingelsbosläken har tillsammans med Peter Snygg 19 indelta soldater. De flesta av dem tjänstgjorde på Kungliga Älvsborgs Regemente. Flera av Peters söner går i pappas fotspår. I en av grenarna är fem generationer i rad soldater. Detta enl enligt Annie och Bertil Freidlitz.

Ja det var de två blåa pärmarna hemma hos farmor Berta Johansson på Trandaredsring 33 i Borås som väckte min nyfikenhet på släktforskning. Då var jag allt för ung men började redan då ställa frågor till min farmor om Ingelsbosläkten. Att släkten haft indelta soldater gjorde mig riktigt nyfiken redan som åttaåring. Ja nu är det dags för mig att själv som betydligt äldre att forska vidare på denna släkt.

Annie och Bertil Freidlitz gjorde ett bra arbete men det är mest datum som staplas på datum och platser. Det var klassisk släktforskning förr. Forskningen skedde nästan alltid endast på den manliga sida för att man skulle hitta en manlig adelsperson att stoltsera med. Inte sagt att det var deras tanke med denna bok men det saknas levnadsbeskrivningar och en hel del spännande information. Så när jag nu börjar att själv fördjupa mig i Ingelsbosläkten och när jag skriver här på bloggen så kommer det att vara av min egen forskning och inte deras. Men det är skönt att få hjälp av boken för att kyrkböckerna erbjuder många fällor. Några av dessa fällor har gjort att Annie och Bertil Freidlitz själv inte valt att gå vidare med alla personer. Men nu när jag själv forskar har jag hittat bevis i några fall och kan styrka med källor för att gå vidare.

Jag hoppas att det framöver kommer att skrivas många spännande artiklar och levnadsbeskrivningar om denna släkt här på bloggen framöver. Dock så kommer jag endast att fördjupa mig i en av Peters Snyggs söner och ättlingar till en början, dvs min egen gren soldaten Abraham Mod.

Ps du som är ättling till JOHAN Algot Johansson och JENNY Hildegard Svensson från Kinnarumma tillhör den 4e grenen i Ingelsbosläkten.

Fädernas fotspår i Kinnarumma

Under gårdagen åkte jag och min far runt i Kinnarumma för att hitta platserna där både min farmor Berta Johansson och hennes anfäder levt. Det känns lite märkligt att åka runt på dessa små grusvägar som stundtals knappt var körbara. 

1780 hittar jag första anfadern som bott i Kinnarumma. Räknar man med grannsamhällen Fritsla och Viskafors som ligger ett stenkast bort så har släkten inte lämnat sitt ursprung under 233 år, dvs fram tills idag. Själv så har jag tjänstgjort i det gamla Hemvärnet i Kinnarumma och suttit många gånger i Hemvärnsgården som inte ligger långt i från soldatattorpet i Snärjeslätt under Kinnarumma där vår anfader Petter Kind levde och var soldat under Älvsborgs regemente i 30 år. Torsten Johansson (författarens farfar) var korpral och tjänstgjorde under beredskapsåren, hans söner gjorde värnplikten på regementet i sin tur. Själv var jag kompanichef för 15e. Hemvärns insatskompaniet när det fanns.

För Kinnarumma så har släkten haft soldater som tjänstgjort under Älvsborgs regemente under långa perioder från 1807 då soldat Petter Kind mönstrade på Överstelöjtnantens kompani fram tills idag för Kinnarumma med omnejd. Några andra soldater från samma släkt har varit Peter Snygg (Ingelsbo släktens anfader, soldat under Jönköpings regemente) son Abraham Mod mönstrade på 2a majorens kompani för Nittorp 1815. Men även Abrahams bröder tjänstgjorde vid regementet och hans svärson soldat Sven Borg mönstrade på 1815-07-20 för 3e majorens kompani.

Efter regementet lades ner så tjänstgör fortfarande ättlingar till soldat Petter Kind och Abraham Mod idag under Göteborgs Garnision som är traditionsbärare av regementet och vi har fortfarande aktiva soldater/officerare boendes inte långt från soldattorpet. Det innebär att släkten har till och från tjänstgjort på regementet i 233 år som soldater under Kinnarumma med omnejd.

Platser där anfäderna bott på i Kinnarumma från 1807 – 1960

Brotorpet, Krakaviken (1933-?)
På Brotorpet levde Johan Algot Johansson och hans fru Jenny Hildegard Persdotter (författarens farmor Berta Johansson föräldrar). De flyttade till Brotorpet 1933. Jenny Hildegard avled i Brotorpet 1940 och Johan Algot avled 1960 i Viskarhult 1:5. Författarens farmor Berta Johansson var 13 år när de flyttade till Brotorpet. Torpet är inventerat av Kinnarumma hembygdsförening.

Skallesnäs (1920-1933)
Tyvärr så var vägen till Skallesnäs avspärrad flera kilometer innan man kom fram till där torpet låg. Nästa gång får cyklar tas med.
På Skallesnäs bodde Johan Algot Johansson och hans fru Jenny Hildegard Persdotter från 1920-1933. Författarens farmor Berta Johansson var nyfödd när de flyttade till Skallesnäs.

Sjöbo Sörgård (1856-1920)
1856 flyttar Anders Petter Johansson och Anna Britta Pettersdotter till Sjöbo Sörgården. Anders Petter var då 23 år gammal. Först var de torpare och senare hemmansägare. Anders Petter avlider i Sjöbo Sörgård 1873-08-20. Anna Britta avlider 1896-12-31 i Sjöbo Sörgård.

Sonen Johannes Andersson tar över som hemmansägare för Sjöbo Sörgården 1865-09-13 av sin far. Johannes var då 26 år gammal. Johannes hustru Mathilda Sofia avlider i Sjöbo Södergården 1890-12-11.

1906 tar sonen Johan Algot över gården. Johannes bor kvar med dottern Ida. Författarens farmor Berta Johansson föddes i Sjöbo Sörgården. Om det är exakt denna byggnad vet jag inte. Men sannolikheten är mycket stor. Ytterligare forskning av gamla kartor krävs för att det skall säkerställas till 100 %.

Hur var det på Sjöbo Södergården?
Runt 1906 när sonen Johan Algot tar över gården så anges han som ”bräcklig” och ”fattig”. Johannes beskrivs som ”urfattig”. Johannes dotter Ida står som ”fattighjon, ej normal, sinnessjuk”. Därav att hon bodde med sin far även när hon var vuxen. Hemmanet hade säkert bra år men upplevde också tuffa tider. 1920 verkar Johan Algots ekonomi har ordnat upp sig. Ingen kommentar står i kyrkoboken för 1920. Johannes står däremot kvar som ”urfattig”. 1923 avlider Johannes i Stenatorp Ålderdomshem, Kinnarumma.

Abborrås (1835-1854)
I Abborås, Sjölid under Karlhetser i Kinnarumma föddes Johannes Andersson 1842-01-04 där hans föräldrar Anders Petter Johansson och Anna Britta Pettersdotter var torpare. Gården Karlshetser verkar finnas kvar och i gott skick som sommarboende. Tyvärr så hittade vi inget Sjölid. Mer kartforskning behövs. Däremot så körde vi in på en nästan inte farbar väg till Abborrås. Det fanns ett äldre torp kvar. Tyvärr så kunde vi inte fota torpet. Abborås är en mycket liten plats som troligtvis hade några få torp. Vi tog lite kort på omgivningen i Abbårrås.

Snärjeslätt (1807-1837)
I Snärjeslätt under Kinnarumma föddes Anna Britta Pettersdotter av soldat Petter Kind och Catharina Pehrsdotter. Mer efterforskning kommer att göras. De flyttade till torpet 1807. Anna Britta Pettersdotter avlider 1847-06-05 i Hultsbacken, Backstuga under Kinnarumma Stom. Petter Kind avlider 1861-10-19 på samma plats.

Kinnarumma kyrka

Tosten Johanssons föräldrar Karl Johan Johansson och Agda Emilia Gill

Tosten Johanssons föräldrar Karl Johan Johansson och Agda Emilia Gill

Berta Johanssons föräldrar Johan Algot Andersson och Jenny Hildegard Persdotter

Berta Johanssons föräldrar Johan Algot Andersson och Jenny Hildegard Persdotter

Abborrås

Abborrås

Abborrås

Sjöbo Södergården

Sjöbo Södergården

Sjöbo Södergården

Brotorpet, Krakaviken

Brotorpet, Krakaviken

Torpgrund nr 25, Brotorpet, Krakaviken

Jordkällaren, Brotorpet

Huset som finns i dag på Brotorp